Kärnkraften - Svag ekonomi med dåliga utsikter till förbättring..

Det tyska miljöministeriet har låtit publicera en ny översikt av kärnkraften i världen och denna gång har studien särskild inriktning på kärnkraftens ekonomi.

Studien visar att kärnkraftens framtid är dyster, främst därför att ekonomin är dålig och att förutsättningarna att förbättra den är svaga. Det är en bild av en kraftlös åldring som träder fram. I en presskommentar säger den tyske miljöministern att “The renaissance of nuclear energy, much trumpeted by its supporters, is not taking place. The only thing frequently revived is the announcement.”.

 

En oemotståndlig kunskapsdoldis värd att träffa.

Enligt ordboken betyder det franska ordet “Elan”, stark inlevelse och oemotståndlig kraft. Men ELAN betyder också ett svenskt forskningsprogram om Elanvändningen och hur den kan påverkas. De har varit i verksamhet mer än tio år och har gjort märkvärdigt lite väsen av sig.

Jobbet är fördelat på fyra huvudgrupper:
1. AMR ? förbrukningspåverkan och tjänster (utgående från mätarfunktioner)
2. Energirelaterade köpbeslut
3. Elanvändning i vardagen
4. Information/kommunikation/relation

Skulle man vara kritisk mot något skulle det vara att deras web-sida inte är så överskådlig, men å andra sidan är rapporterna inte fler än att man ganska snabbt finner dem i förteckningarna och får översikter i deras nyhetsblad.

Projektet finansieras till övervägande delen av energibranschen vilket skulle kunna få misstänksamt lagda personer att tro att det avser att visa att status quo är att föredra. Men i en rapporterna kan man t.ex finna uppgiften att 30 % av energin kan minskas med teknikåtgärder och ytterligare 20 % med beteendeförändringar. Och det fina i kråksången är att rapporterna i allt väsentligt handlar om hur man skall göra det - på människors egna villkor.

Lär känna Elan - det är en dold kraft!

Ett riktigt prestigeprojekt ger lyft åt effektiviseringen.

De byter 6500 fönster och sparar 40 % av energin med 3 års återbetalningstid! Det är väl ett projekt att se upp till!? (se bild och http://www.youtube.com/watch?v=QKnxDcIUfdY).

image

Och aktierna för företag som sysslar med effektivisering sticker högre upp än andra, säger HSBC.

Ekonomins begreppsapparat - alltför enkel för att vara nyttig?

?Det ekonomiska språket har invaderat alla samhällssektorer och blivit det offentliga livets gemensamma språk?, säger Frdric Lebaron i sin bok “La croyance conomique”. Han fortsätter med frågan: “Kan man säga att tron på ekonomin idag fungerar som en världslig ersättning för den religiösa tron?? Frågan är befogad när man tänker på hur mycket av våra göranden som kläs i termer av lönsamhet. Ofta dessutom förenklat till en kalkyl som bara innehåller några av de poster som berörs.

Anders Wijkman tar upp en likartad fråga in en artikel där han påpekar att välfärden borde öka och inte BNP. Ty BNP mäter (i bästa fall) ekonomisk aktivitet men inte välfärd. Vi behöver ett bättre mått än BNP för att kunna bedöma samhällets åtgärder.

Francois Sarkozy har i samma anda bett ett antal ledande ekonomer (Joseph E. Stiglitz, Amartya Sen, Jean-Paul Fitoussi) att studera frågan och att avge en rapport. De har nu gjort ett utkast och delrapport där de studerat vad man kan göra inom ramen för befintliga mätningar, vad man kan lägga in för bedömningar för att mäta “livskvalitet” samt Hur man mäter “uthållig utveckling”.

I en ny bok “The myth of the rational market” visar Justin Fox hur teorin om “den perfekta marknaden” uppkommit, utvecklats och vidmakthållits. Han noterar (sid 28) att ekonomer i denna strävan “..blev allt mer tillfreds med strunta i välkända fakta om mänskligt beteende i sin strävan att göra bättre modeller av det”! Med en sådan förenklad begreppsapparat passar det bra med t.ex BNP som både mått och mål för våra styrande. Men det är ändå inte ett tillräckligt mått.

Paul Krugman som anmält boken i NY Times avslutar sin artikel med de pessimistiska orden: “My guess is that the myth of the rational market ? a myth that is beautiful, comforting and, above all, lucrative ? isn?t going away anytime soon.”

Stockholm skall visa vägen för EU - Oops!

Stockholm skall vara Europas miljöhuvudstad 2010. Man tänker sig väl att en huvudstad på något vis skall vara en föregångare? Och att Stockholm som miljöhuvudtstad i Europa 2010 skulle vara det ifråga om t.ex. energieffektivisering. Men….??

Enligt SVT skulle man kunna spara 30 000 Kr per dag (drygt 10 miljoner per år) i elkostnader (se även http://svtplay.se/t/103285/abc) genom att använda så kalla Energy performance Contracting (EPC). En sorts outsourcing av drift och skötsel av anläggningar i energihänseende och knappast mera exotiskt än t.ex. städning.

Då kommer miljöhuvudstaden till att denna metod skulle kunna vara olaglig! - Oops!

* Metoden med EPC rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och andra offentliga verksamheter som dessutom fått ett Europeiskt pris för sin verksamhet på området!

* Stockholms eget fastighetskontor beskriver metoden och att den används i ett 50-tal kommuner, samt anger att besparingspotentialen är 30% av värmeanvändningen vilket är betydligt mer än elsparandet som SVT talar om.

* Statens energimyndighet har publicerat en genomgång av tillämpningen i offentlig verksamhet runt om i Sverige.

* Det finns dessutom flera olika affärsmodeller som används i Sverige och som visats i en studie redovisad vid eceee sommarkonferens, se bild nedan.

Vad väntar nu? Massrättegångar mot de kommuner som redan använder metoden för att spara på energi och på skattebetalarnas pengar?

 

 

 

image

Källa: Transforming the ?efficiency gap? into a viable business opportunity: lessons learned from the ESCO experience in Sweden. Lindgren och Nilsson. ECEEE proceedings 2009.

PS: För att kunna ladda ned hela texten från eceee måste Du vara medlem och det blir man till det facila priset av 45? per år. Då får Du tillgång inte bara till flera tusen sidor av eceee:s material utan även material från den amerikanska motsvarigheten aceeee och en massa annat.

Handlar det om tåg?

Man undrar om den statliga utredning som dömer ut höghastighetståg ur klimatsynpunkt egentligen handlar om just tåg? Ty slutsatsen är att man istället skall satsa på att köpa utsläppsrätter på en internationell marknad. Det är en synpunkt som Expertgruppen för Miljöstudier torgför så ofta de kan och som i sin förlängning innebär att Sverige inte behöver vidta några åtgärder alls utan köpa sig fri från åtaganden genom att betala för insatser i främst U-länder. En helt igenom ekonomistisk ansats som bortser från svårigheten i att få en överenskommelse om totalt och gemensamt åtagande.

En utredning av detta slag fordrar naturligtvis en lång rad antaganden om vad som händer i framtiden och kan därför knappast bli föremål för enighet. De gör därför en omfattande känslighetsanalys och från denna kommer de fram till att deras slutsats är robust. Men frågan är om den är tillräcklig eller om utgångsantagandena är exempel på Parmenides misstag?

För att värdera koldioxidutsläppen från elproduktionen för att driva tågen noterar man att man borde veta hur den framtida marginalproduktionen ser ut. Men eftersom den informationen saknas så utgår man istället från vad som gäller idag (500 g/kWh), avsnitt 4.2) och att man inte har fossilproduktion på marginalen på sommaren!? Är det något man vet om den framtida marginalproduktionen så är det att den kommer att innebära mindre utsläpp än idag. Man kan också diskutera om både affärsmodeller och framtida regleringsmodeller (cap and trade) kan innebära att vissa verksamheter drivs med dedicerad lågemissionsproduktion. Så känslighetsanalysen borde kanske ta vidare svängar?

På samma sätt bedöms kostnaderna för att köpa utsläppsrätter till dagens pris (150 kr/ton).

Att förändrade reseströmmar är svåra att bedöma ligger också i sakens natur och kommenteras redan flitigt i debatten.
Hur omfattande är det system som studeras och påverkas? Det kan diskuteras. Fast inte för DN där har redan debattartikeln upphöjts till sanning.

Men om det nu inte handlar om tåg utan om konceptet att försöka köpa sig fri från egna åtaganden så spelar invändningarna kanske mindre roll?

Att vänta på något ont.

Björn Lomborg hävdar att man skall vänta med att minska koldioxidutsläppen. Det kommer att bli för dyrt att göra de nu säger han i en ny artikel. Vi behöver nog inte vänta så länge på att hans påståenden finner väg in i pressdebatten. DN brukar vara snabb att haka på.

Uppfattningen att det blir (för) dyrt vilar på arbeten av Richard Tol och som i grunden bara innebär att Tol menar att Nicholas Stern använder får låg kalkylränta. Detta har dock Stern både diskuterat och motiverat utförligt i sin senaste bok “A global Deal”.

Tols studier innebär bara ett konstaterande av att andra ekonomer använt högre ränta. Stern menar att den låga räntan motiveras av klimatfrågans karaktär - att den är långsiktig och irreversibel.

Så egentligen innehåller Lomborgs artikel inget nytt. Då är det skojigare att titta på hans hemsida där man visar upp alternativa förslag ifråga om t.ex. tekniska lösningar för att minska klimateffekterna. En titt in i en modern Jules Verne katalog med mycket “geoengineering”. Kul men sannolikt inte mycket realism.

 

Vita certifikat på väg tillbaka in i debatten?

Det har talats mycket om dem, och de har aviserats i EU:s direktiv, men ändå lyckades den s.k. energieffektiviseringsutredningen att pressa ut 708 sidor text utan att nämna dem en enda gång. Varken med argument för eller emot. Ett svårslaget rekord i negligering.

Men de skall ändå inte avföras från agendan. HSB och Riksbyggen har ett intressant förslag till vad de kallar KLOT-insats och där certifikaten nämns som en möjlighet. De argumenterar också för en annan variant av ROT-stödet och som också innehåller ett intressant förslag till klimatrelaterad fastighetsskatt och prioriterad finansiering för energieffektiviseringsåtgärder.

Naturskyddsföreningen, EnergiEffektiviseringsFöretagen och Energirådgivarna tycker att certifikaten är en bra id. Naturvårdsverket ser positivt på dem. Och så gör Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Klimat- och energifrågorna gör det nödvändigt att ta alla möjligheter till att minska energianvändningen. Och vita certifikat kan mycket möjligt visa sig vara en av dem.

Glödlampornas tillbakamarsch

från den Europeiska marknaden är som bekant inledd och fasltagd i en tidtabell (se bild nedan).

Problemet är vad man skall ha istället. Och i ännu högre grad hur man skall få reda på vilka alternativ som finns och vilka som är bra!? Med följdfrågan måste man lära sig Danska?

Energimyndigheten har på sin hemsida hjälp med en tidtabell och lite uppgifter om alternativen. Danska elsparefonden har en mera överskådlig information med data om olika produkter, t.ex. LED-lampor.

Sjutton vet om inte LED-lamporna med gammaldags “glödlampsform” (päron) är intressantast. Dels bör de kunna sättas in där den gamla lampan satt utan problem och dels har de en brinntid som är 25000-50000 timmar att jämföra med glödlampans 1000 och lågenergilampans (CFL) 8000.

image

Välkommen till köksbordet!

Det är här besluten om framtiden tas. Men hur ser beslutsunderlaget ut när det gäller energieffektivisering, t.ex. vid ombyggnad? Det kanske ändå bara är den gamla vaxduken man tittar ned i. Och inte någon mera sofistikerad kostnads-, intäktskalkyl? Om man vill göra sig en föreställning av hur tankarna och resonemanget går kring köksbordet så kan det vara som på bilden nedan. Denna är tagen ur en tysk fältstudie som redovisades till eceee sommaren 2009.

Slutsatsen från de tyska forskarna är att det är märkligt att energirådgivningen fortfarande är så hårt inriktad på ekonomiska kalkyler och argument, men saknar de andra komponenterna som styr människors beslut. Men det är väl bara i Tyskland som det ser ut så grin !?

De menar att man borde skilja på “top refurbishment” och “incremental refurbishment” när man kommunicerar frågor om åtgärder. För att klara detta behövs strategier och instrument som hanterar inte bara ekonomi utan även rådgivning, kunskapsuppbyggnad, marknadsföringskampanjer och normer. För att nämna några inslag.

Deras projekt, ENEF-Haus, fortsätter till 2010 så vi väntar på mer och jordnära kunskap från deras studier av köksbordsbesluten.

image

Källa: Making the home consume less ? putting energy efficiency on the refurbishment agenda. Stiess, Zundel och Deffner. ECEEE proceedings 2009.

PS: För att kunna ladda ned hela texten från eceee måste Du vara medlem och det blir man till det facila priset av 45? per år. Då får Du tillgång inte bara till flera tusen sidor av eceee:s material utan även material från den amerikanska motsvarigheten aceeee och en massa annat.

Under gatstenen finns stranden

Vi talar gärna om den stora potentialen (bestämd form singularis) för effektivisering. När EU:s toppar träffades i Åre nyligen noterade de att det fanns s.k lågt hängande frukter, d.v.s. billiga åtgärder som finns rakt framför näsan och som borde ha genomförts om man vore ekonomiskt rationell. Faran med den liknelsen är att våra styrande förleds att tro att det ändå sker av sig självt om man bara har lite tålamod och om man informerar folk om vad som vore bra för dem.

Men om det är flera potentialer och om det fordras ständigt pågående och samverkande insatser för att uppnå den stora totala potentialen? Det kanske finns en vardagspotential, som består av allt det som man kan och bör göra regelbundet genom ändrade vanor, och en sällanpotential, som består av det som man gör vid enstaka tillfällen som ombyggnader och liknande? Man kanske måste bryta upp gatstenen ordentligt för att hitta stranden inunder?

Ett EU-projekt som kallas Bewar-E har studerat olika typer av “informationsinsatser” och projekt för att skapa “energimedvetande”, se bild nedan, och som de de rapporterade till eceee:s sommarkonferens.

Ett intressant resultat är att de åtgärder som syftade till “empowerment”, för vad som på svenska skulle kallas “brukarmedverkan”, var också de som gav mest. Då går man utöver den rena information och ger individerna ett skarpt verktyg för att bryta de invanda mönstren. Att realisera vardagspotentialen och att rusta för sällanpotentialen, Eller komma åt stranden under gatstenen skulle man kunna säga.

PS Uttrycket “Under gatstenen finns stranden” (Sous les pavs la plage) var ett av många poetiskt formulerade slagord under våren 68 i Paris.. Det hävdas att uttrycket avsåg att man bröt upp gatstenen för att använda som projektiler mot polisen och för att bygga barrikader. Men det hävdas emellertid också att det var en omskrivning för att söka lyckan/friheten genom att bryta upp en tvingande och trist vardag. Den senare tolkningen känns bäst.

image

Källa: Energy awareness services ? scientific background and European best practices. Huber, Scharp och Martin. ECEEE proceedings 2009.

Det hänger också på vem som säger det

“The medium is the message” sade McLuhan och det gäller inte minst för energieffektiviseringen. Det handlar inte så mycket om vad som sägs utan vem som säger det. Och McKinsey är en tung budbärare av effektiviseringsbudskapet. Samhällets toppar lyssnar om buskapet kommer från någon som verkar trovärdig. Eller som några säger “från någon som har slips och en snygg kostym”. Men det är bra! Och låt oss andra ta “credit” för att ha utarbetat underlaget.

Det senaste McKinsey-budskapet är att USA kan spara 23% av energianvändningen till 2020 genom att investera 520 miljarder USD och därmed spara 1200 miljarder. Men det tunga budskapet i denna rapport är att det, med McKinseys egna ord, fordrar en “holistisk ansats”, d.v.s. att det fordrar samordnade insatser med flera olika instrument för att nå resultatet (se deras avsnitt 5). Samma budskap gav IEA i sin Creating Markets for Energy Technologies för drygt 5 år sedan.

McKinsey har också noterat s.k. “non-energy benefits” och “job creation” i denna rapport. ACEEE och LBNL har hävdat potentialer av samma storleksordning och effekterna både vad gäller produktivitet, hälsa och sysselsättning. De numera välkända utbudskurvorna som McKinsey publicerar och som visar att det finns åtgärder med negativa kostnader är en uppfräschning av dem som Clark Gellings och Amory Lovins publicerade (se bild nedan) i Scientific American redan 1990.

Nu har företaget också upptäckt teknikupphandlingarna! Visserligen i den märkliga formen som kallas “filantropiska” och som i några fall är ganska dubiösa. Ett tips till dem är att studera de svenska upphandlingarna i stället. Eller stifta bekantskap med de internationella upphandlingar som IEA:s DSM-program har gjort.

Även om vi som varit i branschen länge kan himla med ögonen och säga något syrligt så är det bra, mycket bra, att budskapet fångas upp och transmitteras av en starkare sändare!

image

Effektivisering händer inte av sig själv

När ministrarna träffades i Åre sade de bl.a. att det var dags att skörda de lågt hängande frukterna (low-hanging fruit) på energieffektiviseringens område. Men även denna enkla metafor kan vara mångtydig. Den kan vara bra som en uppmaning att göra sådant som är enkelt men det kan vara dåligt om man uppfattar uppmaningen som att effektivisering är enkelt och inte fordrar någon ansträngning. Grenen med den lågt hängande frukten kanske hänger över en nässelhög! Då måste man hitta på något för att komma åt frukten!

Vi vet att det finns åtgärder som det är lönsamt att vidta och som borde ha utförts om alla människor och företag vore strikt ekonomisk rationella, se den vänstra tredjedelen i figuren. Det faktum att så inte skett kan leda till lite olika slutsatser. Vissa ekonomer hävdar att kostnaderna som är förknippade med att göra det man borde ha gjort är så höga att människor egentligen gör rätt i att avstå. För dem finns ingen lågt hängande frukt. Om ministrarna gör tolkningen att dessa frukter skall kunna skördas utan någon ansträngning då får dessa ekonomer rätt !

Men ministrarna lyssnade förhoppningsvis mera på Nicholas Stern (Nicholas_Stern_Speech.pdf) som också var med på deras möte? Han gjorde där klart att den lågt hängande frukten fordrar insatser (se hans punkt 7).

Men om vi bara stannar upp vid dessa “enkla” åtgärder kan vi hamna i samma predikament som några andra som pallade frukt. Vi åker så småningom ut ur Lustgården! Ty det saknas helt ett minst lika viktigt strategiskt område i ministrarnas lista, nämligen att skapa marknader för nya teknikområden, se den högra tredjedelen i figuren nedan. Eller för att bygga vidare på fruktmetaforen - Vad skall vi göra när ?the low-hanging fruits? är plockade? Var finns stegarna upp till de högre upp växande frukterna? Vem planterar de nya fruktträden?

Även detta berörde Nicholas Stern (se hans punkter 10 och 12). Och IEA har skrivit en del nyttigt i ämnet om hur man får fart på marknadens lärprocesser.

 

image

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv