Radetzki marscherar vidare

I en slutreplik i SvD får vi nu en ny upplysning om vindkraftens eländighet. Vindkraftbyggande har subventionerats i Spanien och Tyskland så till den grad att varje nytt jobb kostat 2-3 “riktiga” jobb!! Hu!! Om det vore sant.

Källan till detta är (troligen eftersom den inte anges) den s.k. Alvarez-rapporten, där siffran anges till 2,2. Den har använts i USA tidigare just för att misskreditera satsningar på “gröna jobb” och tillbakavisats som fabulerande.

En mera ingående granskning av Alvarez rapporten och författaren har gjorts av The Green Economy Post som bl.a. funnit:
* Att man underskattat antalet jobb som skapats med nära nog en faktor 4 och för detta åberopar en UNEP-studie om gröna jobb
* Att argumentet om undanträngning (crowding out) inte håller eftersom investeringarna också genererar följdsatsningar i infrastruktur (som inte räknats in). En observation som ytterligare understryks i en PWC-studie som även avser andra teknologiområden
* Att Statistiken för vilka jobb som trängts undan är obefintlig. Sannolikt handlar det mera om jobb som försvunnit i IT- och fastighetsbubblorna!
* Att Författaren har nära bindningar och rentav är initiativtagare, till grupper av s.k. klimatskeptiker, främst Pragnätverket med den tjeckiske presidenten Vaclav Klaus som frontfigur.

Granskningen avslutas med en förmodan om att Alvarezrapportens syfte inte var att peka ut problem i Spanien utan att så tvivel vad gäller klimatåtgärder på det hela taget. Det är troligen inte syftet med artikeln i SvD eftersom författarna förordar kärnkraft som varande bara hälften så dyrt som vindkraft! Något som kanske bäst tillbakavisas av Stephan Thomas analys i en artikel i DI tidigare i år.

Kan vi få för mycket effektivitet?

The Economist m.fl. hävdar att den effektivisering av belysning som lysdioder (LED) kan medföra också innebär att vi kommer att använda mer energi snarare än mindre (se bild nedan). Alltså en variant av “rebound” resonemanget. Bakom artikeln ligger en studie som gifter samman fysik och ekonometri.

För denna projektion talar att teknikutveckling i sig själv som ger billigare applikationer inte har någon inneboende balanserande kraft. Mot den talar att vi idag har kunskap om behovet att sätta gränser. Och även att en ökad användning av LED för belysning parad med försörjning från förnybar energi från t.ex. solceller i U-länder är bra. Det innebär bl.a. att man ersätter t.ex. fotogenbaserad belysning som är både slösaktig och ger större utsläpp av växthusgaser. Men om det däremot leder till ökad reklambelysning i I-länder och s.k. light pollution knappast är önskvärt.

En av forskarna bakom rapporten säger “Enlightened policy decisions may be necessary to partner with the technologies to have big impacts”. Det är dags att tänka sufficiency och inte bara efficiency!

image

Figur: Trend och projektion av belysningsanvändning och kostnad (Plmh=petalumentimmar och COL=Cost of light).
Källa: Solid-State Lighting: The III-V Epi ?Killer App? http://www.sandia.gov/~jytsao/2010_05_ICMOVPE.pptx

En kollega värd att hålla ögonen på.

Worldwatch Institute har lagt ned sin tidning men istället upprustat sin elektroniska nyhetsförmedling. Klimat och Energi finns nu på en site kallad Revolt. En blog-site som därmed har lite likheter med den som visas här! Men de har större resurser och även om de i huvudsak följer USA så finns gott om utblickar även till vår del av världen. Kolla (och prenumerera)!

Radetzki har rätt!

På en punkt när han och Jonny Fagerström drar till storms mot vindkraften som en tvivelaktig affär. Och det är i påpekandet att man skulle få mera för pengarna om man moderniserade och energieffektiviserade en miljon bostäder. Man skall alltid börja med att effektivisera så att man inte behöver bygga för många nya kraftanläggningar av vilken sort de vara må. Men det innebär inte att effektivisering står i motsats till vindkraft. En god sak utesluter inte en annan.

I övrigt är det en tvivelaktig analys man presterar. El levereras från ett allt mer Europeiskt system. Man kan inte dra gränsen runt Sverige enbart vare sig för att räkna koldioxid eller bedöma behov av reservkraft. “Intermittenta” resurser kommer att hanteras av smarta nät med decentraliserade elanläggningar och/eller kraftfull transmission och/eller flexibel efterfrågan och/eller elfordon som med fördel tankas på låglast-högproduktionstid. Detta syns inte artikeln som mera tycks bygga på gårdagens teknik än morgondagens.

Den “subventionssumma” (300 miljarder) som anges förefaller grovt överskattad p.g.a. felaktigheter om pris och varaktighet på certifikaten påpekar företagsekonomer.

Annars hade artikelförfattarna hellre sett att de 300 miljarderna använts till sex nya kärnkraftreaktorer. Och det räcker nog summan till, men om de skall leverera så behöver man addera ytterligare några hundra miljarder för bränsle mm. Å andra sidan så verkar ju denna typ av kraftanläggningar numera också vara intermittent till sin karaktär!?

Du tänker fel! Med en faktor 2,8.

Vi underskattar systematiskt både vår energianvändning och tyvärr våra möjligheter att spara. Nu finns ett mått på hur mycket vi tänker fel berättar man i The Economist. Det är en faktor 2,8. Det finns t.o.m. på bild (nedan).

Siffrorna kommer från USA men torde nog gälla även hos oss. Undra på att det blir så lite gjort.

image

Ökad globalisering i klimatarbetet - bra för Sverige?

Frankrike har preciserat sin nationella gröna strategi och i den trycker man hårt på ökat internationellt samarbete bl.a. för teknikutveckling. Det påminns om att presidenten tidigare varit tillskyndare till skapande av en World Environment Organisation för att få en global ledning (governance).

En sådan globalisering tycks vara på gång även om det inte är så formellt. Se gårdagens inlägg om Major Economies Forum där arbetsplanen fördelar ansvaret mellan de stora länderna. Men vad betyder det för Sverige? Vi har alltid varit aktiva i IEA och har en utmärkt position där. Och IEA förefaller ha ett visst grepp om läget. Kan vi utnyttja det så att vi inte kommer på efterkälken ifråga om teknikutveckling?

Det räcker inte med att säga Halleluja.

Det sägs att vägen till helvetet är stenlagd med goda intentioner. Och sådana saknas inte på energi- och klimatområdet. Närhelst världens statsmän träffas tar de ett initiativ, gör ett gemensamt uttalande och skriver under ett dokument som säger att nu skall det tas krafttag. Men som man en gång sade i Blandaren: “Det räcker inte med att säga Halleluja - man måste göra det också!”

Det senaste utspelet kommer från Major Economies Forum (MEF) som med sitt s.k. Global Partnership arrangerade ett Globalt Ministermöte för “Clean Energy” i slutet av Juli med svenskt deltagande. Värdarna har ställt samman en bra översikt med en sorts programförklaring som också visar hur politiken skall utformas för att locka fram innovationer (se figur 1 nedan), se också förteckning över teknikområden nedan.

Denna syn på rollfördelningen mellan marknaden och staten är tydligt inspirerad av den som redovisades av IEA (Wene) för tio år sedan (se figur 2 nedan). Och den del av receptet som fortfarande är mest underskattat är “marknadsintroduktionen” (deployment). Och skall vi nu göra “halleluja” så är det där vi skall börja.

image
Figur 1: GOVERNMENT ACTION NEEDED TO ENABLE CLEAN TECHNOLOGIES

———————————————————-

image
Figur 2: Den goda cirkeln enligt IEA

———————————————————
MEF:s förteckning över teknikområden:
(notera att IEA redan har omfattande aktivitet på merparten av dessa områden)


? Advanced Vehicles
Widespread adoption of best-available technologies in the near term and through the longer-term development and deployment of a range of new technologies, including lower-carbon fuels and electricity.
? Bioenergy
Dedicated energy crops (short rotation wood, perennial grasses), agricultural and forestry products and wastes, biogas resulting from the anaerobic decomposition of organic waste and other farming waste, charcoal, and even municipal organic wastes. These bioenergy sources can be converted into useful energy products such as liquid biofuels (bioethanol and biodiesel) and bioelectricity (i.e., from the combustion of biomass).
? Carbon Capture, Use & Storage
Many industrial and power generation facilities have a service life of 30 years or more, essentially “locking in” the burning of fossil fuels for decades to come. Carbon capture and storage (CCS) is the only viable option for addressing emissions from facilities that continue to burn fossil fuels.
? Cross Cutting R&D
We must ensure that investment decisions taken now do not saddle us with sub-optimal technologies in the long run.
? Energy Efficiency - Buildings Sector
Investments in energy efficient buildings and appliances can create jobs and help to delay investments in costly new electricity generation technologies. Building energy performance is directly related to the design of the building envelope (insulation, roofing, windows, etc.) and the diverse systems and components within it, such as lighting, appliances, and heating, ventilating, and air conditioning (HVAC) systems. Many energy-efficient building technologies are widely available today and can reduce carbon emissions at a low or negative net cost.
? Energy Efficiency - Industrial Sector
Accelerated deployment of energy-efficient industrial technologies and practices has significant potential to reduce carbon emissions while also diminishing other adverse environmental consequences associated with industrial operations; however, unlocking energy efficiency in the industrial sector involves unique challenges.
? High-Efficiency, Low-Emissions (HELE) Coal Technologies
High-efficiency, low-emissions (HELE) coal technologies can help reduce the carbon emissions produced by coal-fired power generation while enabling the energy source to continue to meet growing power demand.
? Marine Energy
Marine power is a clean, renewable energy source that holds great promise for helping to reduce the greenhouse gases emitted during power generation.
? Smart Grids
For example, smart grid technologies could enable load leveling of the electrical grid, allowing a power company to run cleaner power sources?such as hydroelectric, wind, or solar?reducing the need to use carbon-emitting gas, coal, or oil plants to meet peak demand. Reducing variability in demand could also reduce the number of new power plants that need to be constructed.
? Solar Energy
Solar energy is clean, inexhaustible, sustainable, and secure. Solar technologies, such as photovoltaics (PV), concentrating solar power (CSP), and solar heating, are already deployed in a very broad range of applications, covering electricity generation, heating, and cooling. Further technology development and increased cost-efficiency is expected to make solar energy a mainstream energy source within the next decade.
? Wind Energy
The advantage of wind technology is that it is ready to be deployed on a massive scale at reasonable low costs. Wind power is a mature technology that has already achieved competitiveness on land in circumstances where the cost of carbon is reflected to some extent and where the wind resource is of high quality and is close to overall competitiveness with conventional electricity generation. Costs are expected be further reduced by massive, policy-driven deployment, which allows for increasing market pull, technology progress and economies of scale.

Färdplaner (roadmaps) till 2050 med droppkraft!

Denna sommar har det publicerats ett antal färdplaner med 2050 i fokus. Det är bra inte minst eftersom EU:s strategiska teknikplan (SET) behöver matchas. Den är i sitt upplägg helt tillförselorienterad och med en klar slagsida åt storskalig tillförselteknik. Systemet (och särskilt användningen) har tagits för given. Den senaste projektionen kommer från Greenpeace som visar att 95% förnybar energi är en möjlighet till 2050. De har också gjort en tabell för att visa vilka beslut som behöver tas i olika instanser (se bild nedan).

Det är glädjande att se att dessa olika planer också tycks ha påverkat EU-kommissionen! Det kan ses i en presentation som gjorde av energidirektoratet vid ett seminarium i Bukarest tidigare i år. Dropparnas kraft tycks påverka stenen så att även SET-planen kan bli mera realistisk och omfatta energisystemet i sin helhet.

 

image

Är det Nordens kvinnor som skapar det uthålliga samhället?

Först var det Gro Harlem Brundtland och nu Tarja Halonen. Den senare nyligen utnämnd till ordförande (tillsammans med Jacob Zuma) i en FN-panel för uthållighet. Panelen har fått uppmaningen att “think big - not narrow” av generalsekreteraren.

EU:s klimatkommissinär Connie Hedegaard och Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson deltar också i panelen. Och tidigare har vi ju haft Margot Wallström på spåret så Norden är väl representerat, men var är grabbarna? Dags att begära kvotering eller skärpning? tongue rolleye

Koldioxidinfångning (CCS) ingen höjdare för klimat eller ekonomi

Det är i grova drag slutsatsen i en omfattande studie av koldioxidinfångning jämfört med förnybar energi utförd av Wuppertal Institute i Tyskland. Reduktionen kan vara betydande, 65-85%, men ändå otillräcklig (se bild nedan).

Resultatet är koncentrerat på tillämpningar i Europa och man noterar att det kan finnas vissa områden där CCS är väl motiverat, t.ex. i samband med olje- och gasutvinning (grattis Norge). Men också att CCS kan väl försvara sin plats i starkt kolberoende länder i andra delar av världen.

Författarna har också gjort en kul positionsanalys för att kunna granska argumenten från olika sidor (se sidan 112).

image

EU-ländernas miljöinsatser under lupp

EU-ländernas insatser och tillstånd har sammanställts i ett digert material från kommissionen. Del 2 som innehåller statistik och indikatorer har mycket intressanta saker som borde studeras av organisationer och företag som vill nå ut med sina produkter och budskap till kunder och medlemmar.

Där finns också en bild (se nedan) som visar hur naturkatastrofer som kan förknippas med klimatförändringen stadigt ökar under de senaste tre decennierna.

Till detta mönster hör även den senaste tidernas händelser som den Ryska värmeböljan och de Pakistanska översvämningarna rapporterar The Economist. Inte så att de enskilda händelserna kan attribueras till klimatförändringen men den oftare återkommande förekomsten bildar ett mönster som kan hänföras dit.

image

Att räkna ut framtiden

2050 är lika avlägset som 1970. Och om man försöker flytta sig tillbaka i tiden och fundera över hur vi då föreställde oss framtiden blir man lätt ödmjuk inför uppgiften att räkan ut hur den kommer att se ut. Ändå måste det göras i grova drag genom bl.a. politiska riktlinjer. Den nya Brittiska regeringen har gjort det i ett nytt dokument kallat pathways.

Sådana riktlinjer är alltid svåra att läsa och då är det skojigare att prova deras tillhörande beräkningsmodell där man kan bygga en egen variant av det framtida Storbritannien i Excel-format. Varför har vi inte en sådan i Sverige?

Förnybar energi tar täten även globalt

Nyligen rapporterades för Europa att förnybar energi är marknadsledande i Europa och nu bekräftas att det är en global trend. Det görs i en rapport från REN 21. Rapporten innehåller också några översikter över hur olika länder stödjer marknadsuppbyggnaden för förnybar energi. Utvecklingen under de tre senaste åren sammanfattas i tabeller (se exempel nedan).

Worldwatch Institute gör tolkningen att förnybar energi nått sin “vändpunkt” (tipping point) och nu börjar ta över.
—————————-
Och nu tillbaka till…
image

image

Soluppgångsskeptiker

Knäckebrödsskeptiker, tidvattenskeptiker, ljushastighetsskeptiker, skeptikerskeptiker!?

Det är sunt att vara skeptisk! Att söka fakta, bevis, indicier, tecken osv. Men det är inte sunt att sätta etiketten skeptiker på dem som är förnekare, motståndare eller fiender till något som de inte (vill) tro på. Något som det gagnar deras intresse att bekämpa. En klimatförnekare är just det och inte en klimatskeptiker. Ordet skeptiker är på väg att devalveras.

Det finns goda skäl att ifrågasätta många företeelser kring klimatförändringarna. Till exempel, hur fort den går, hur omfattande den är, vilka konsekvenser den har och var de märks mest, om den förstärks av andra processer etc. Men att ifrågasätta dess existens och grundläggande orsak (människors verksamhet) är inte att vara skeptisk - det är att förneka.

A sceptic is, according to Merriam-Webster, a person who questions or doubts something (such as a claim or statement): a person who often questions or doubts things” and to deny is (according to the same source): “ to say that something is not true” or “ to refuse to accept or admit (something)” .

Annars kan man vara skeptisk till soluppgångar (senast i morse märkte jag att den inte fanns), knäckebröd (de skall vara fyrkantiga och inte trekantiga), tidvatten (har jag aldrig sett i Stockholms skärgård).

För att inte tala om ljuset. Dess hastighet påstås vara den högsta tänkbara hastigheten. Snack! När ljuset har kommit fram så har redan mörkret varit där en lång stund så mörkret måste vara snabbare än ljuset!  tongue laugh

PS Och vill man tanka upp lite ytterligare inspiration för att möta klimatförnekarna så rekommenderas SVTs nya serie Zero Impact. Där illustreras konsekvenserna av vår livsstil obarmhärtigt. Inte för oss så mycket som för dem som lever under en knappare stjärna i U-länderna.

Läs mer

Månadsindelade arkiv