Formuleringen att effektvisering skall sikta på en intensitet (energi per BNP-kroma) innebär att man siktar på ett mål i rörelse. Både energianvändningen och den ekonomiska aktiviteten, BNP, kan förändras. Om BNP-förändringen är (blir) hög blir intensiteten låg (ett tal dividerat med ett stort tal blir ett litet tal). Naturligtvis kan man ange målet som intensitet men man löper risken att det blir svårtolkat. Det är svårt att skjuta på rörligt mål.
* Det gamla svenska målet var att år 2020 uppnått 20% effektivare användning räknat som intensitet. Det målet uppnåddes kring 2012.
* Om BNP-utvecklingen saktar in, vilket långtidsutredningen bedömer, skulle vi nå 30% år 2030
* Om BNP fortsätter i den takt som den gjort under de senaste decennierna skulle vi kunna nå 40% år 2030
* Det nya svenska målet enligt den överenskommelse som nåddes häromdagen skall vi sikta på 50% år 2030. Det är MYCKET bra!
Se bild nedan. Men vi skall komma ihåg att dessa målformuleringar är beroende av BNP-utvecklingen!
Tar vi nu också in energiutvecklingen så har vi ganska länge haft en nära nog konstant energianvändning. Det gör bedömningarna lite enklare. Det är inte orimligt att anta att den ekonomiska utvecklingen kommer att ske med lägre energianvändning. Även om den ekonomiska aktiviteten ökar så kommer strukturen i näringsverksamheten troligen att innebära mindre energianvändning.
Det som verkligen ändrar förhållandena är om vi accepterar EUs mål att minska energianvändningen nominellt med 30%. Något som den nya överenskommelsen antyder! Då skulle vi så att säga följa det rörliga målet med blicken och få lättare att nå målet och rentav överträffa det.
Skrivet av Hans Nilsson, 2016-12-06.
(0) Kommentarer • Permalink