Vad kan vara bättre än bäst?

Vår energidebatt präglas, naturligt nog, av hur vi uppfattar verkligheten med de begrepp som vi en gång lärt i skolan och under yrkeslivet. Det är svårare att ta in de nya möjligheterna som teknikutvecklingen erbjuder och som situationen kräver. Därför får vi dras med “klimatskeptiker” som inte tror på att ett överflöd av koldioxid är skadligt. Och vi får kämpa med hånfulla frågor om hur energisystemet skall förbli säkert “Vad gör vi när det inte blåser och är mörkt och kallt?”.

Svaret kanske är att det finns något som är bättre än det bästa (vi har haft hitintills)! Och detta bästa består i att utnyttja de resurser som naturen erbjuder i överflöd (sol och vind) mer än vi behöver! Inte så att vi skall använda mer än vad som behövs men utnyttja överskottet bättre. Det som kryptiskt kallas P2X (Power to X) där X står för olika nyttigheter som kraftöverskottet kan ge (värme, kyla, bränsle). Tekniken som vi vant oss är inte längre bunden till det system (el, värme, bränsle) som den en gång skapades för.

Tillvägagångssättet för P2X är att dimensionera inte utifrån behov utan tillgång och att utnyttja överskottet till att försörja andra nyttigheter (se princip i bild nedan från Peter Lund “Clean energy systems as mainstream energy options). Flera av dessa möjligheter är väl kända redan och har utnyttjats länge men inte på det målinriktade sätt som tankarna kring P2X innebär. Några exempel:
* P2H - Kraft till värme har vi använt i svenska fjärrvärmesystem länge och använt just kraftöverskott från kärnkraft i elpannor
* P2C - Kraft till kyla har använts i många länder som lastutjämning där man kylt ned vatten nattetid för att använda i kylanläggningar under dagtid.
* P2G - Kraft till gas kan bli nästa stora svenska satsning genom Vattenfall, LKAB och SSABs intresse för stålframställning utan kol!
* P2L - Kraft (råvara) till biobränsle kan med den svenska skogsindustrin vara väl så naturlig

Det finns flera utvecklingslinjer än de som nämnts här. Lund argumenterar för att man skall använda resurserna på lokal bas i till exempel kommuner och inte göra systemen för komplicerade. Spännande eller hur? Varför skall vi bara nöja oss med det bästa?  wink

image

Big data för energieffektvisering.

Det finns en sorts “hype” om big data som instrument för energieffektvisering och som verkar besläktad med förhoppningen om “smarta” saker (nät, mätare och sakernas internet). På något nästan mystiskt sätt skall prylarna fixa effektivare energianvändning och vi skall inte behöva tänka själv.

Kornelis Blok gjorde en föreläsning i DSM University 32 med en exposé som på ett nyktert sätt ger en uppfattning om var vi står och vad som kan åstadkommas men också vilka faror som lurar på vägen. Det är mycket data som behövs (se bild nedan) och det är nya algoritmer som skall till (om vi vill och om vi törs!).

Kornelis avslutar med

Systems need to be designed with the clear end of greater energy efficiency in the mind:
* What do want to improve
* What sensors and control hardware is needed
* How do design the best algoritmsto get it done
* How to deal with all the data in a secure way

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv