Klimatet fordrar nya miljarder

Regeringens utspel om att satsa 3 miljarder på klimat och energiåtgärder i Sverige samt 4 miljarder i utvecklingsländer under den närmaste treårsperioden är ännu svårt att bedöma. Till att börja med är åtgärdstitlarna mycket översiktliga och ifråga om effektivisering inte preciserade utan där avvaktas effektiviseringsutredningen.

* Kommersialisering och spridning av ny energiteknik låter bra och om man tillämpar teknikupphandling och finner nischmarknader kan man åstadkomma mycket (technology pull) , men om det bara blir demonstrationsanläggningar och utvecklingsarbete (technology push) kan det bli mera tumme än kostym.
* Effektivisering har budgetsiffra noll för 2009 och torde därför bara avse omfördelningar av befintliga ramar (?)
* Fyra miljarder till klimatbistånd förefaller vara en omprioritering av biståndet och avser medel för “adaptation” vilket syftar till att mildra effekterna av klimatförändringar i U-länderna och inte köp av krediter (CER).
* Klimatinvesteringar i andra länder ingår också för att få att få mera “koldioxidkrediter” för pengarna. Inte nödvändigtvis fel men man bör observera att dessa krediter kanske inte är så billiga i framtiden. Tillgångarna rapporteras minska och det enda som är säkert billigare är effektivisering av energianvändningen vilket ju ofta har negativa kostnader. Sverige skulle i detta arbete emellertid kunna göra en stor insats genom att aktivt satsa på effektiviseringsåtgärder i utvecklingsländerna med samhörande teknikutveckling på t.ex. det sätt som projektet Lighting Africa arbetar.

Men problemet synes i allt väsentligt kvarstå - “Välgärningar börjar hemma”. Om vi vill göra verkligt intryck på partners i U-länder måste vi gå mycket längre själv.

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv