Ett förslag om revision av EUs handlingsplan för effektivisering har hållit på att sega sig igenom EU-parlamentet och har klarat sig med marginalerna på sin sida genom utskotten tills det kom till parlamentet. Då small det till och över 70% röstade för att kraven skall skärpas, bl.a. med bindande 20% mål för effektivisering i medlemsstaterna.

I texten framhålls även vissa områden där effektivsiseringspotentialen är särskilt stor som t.ex. motorer. Utgångspunkterna för resolutionen återges nedan. De har en korthuggen telegramstil, men förtjänar att läsas inte minst av våra myndigheter som har en tendens att slå knut på sig själva för att motivera att man skall handla annorlunda. 

För den som tror att effektivisering är en marginell sak, kolla punkten B!

...exempelvis skulle man spara lika mycket energi som femton Nabuccoledningar skulle kunna leverera om det tjugoprocentiga energibesparingsmålet uppnåddes.

A. Energieffektivitet och energisparande är det kostnadseffektivaste och snabbaste sättet att minska utsläppen av koldioxid och andra föroreningar och öka försörjningstryggheten. Energifattigdom kan angripas strategiskt genom hög energieffektivitet i byggnader och apparater. Energieffektivitet prioriteras högt i Europa 2020-strategin och i den europeiska energistrategin 2011?2020, men resurserna hos offentliga institutioner når för närvarande inte upp till denna ambitionsnivå.

B.  Energibesparingar är centrala för att öka försörjningstryggheten, exempelvis skulle man spara lika mycket energi som femton Nabuccoledningar skulle kunna leverera om det tjugoprocentiga energibesparingsmålet uppnåddes.

C. Energibesparingar kan föra med sig betydande ekonomiska fördelar för slutanvändarna och hela ekonomin, tillsammans med sociala fördelar, bland annat upp emot en miljon nya arbetstillfällen fram till 2020. EU:s energiimport ökar och uppgick 2007 till 332 miljarder euro, och enligt kommissionens uppskattningar kan energivinsterna uppgå till över 1 000 euro per hushåll årligen som kommer att återinvesteras på ett annat ställe i ekonomin. Om man skulle lyckas uppnå målen för energieffektivitet skulle de potentiella besparingarna för EU uppgå till omkring 100 miljarder euro och utsläppen skulle minska med nästan 800 miljoner ton årligen. Därför är en politik för energibesparingar och energieffektivitet lösningen på energifattigdomen.

D. Utvecklingen av de framtida energipriserna kommer att uppmuntra de enskilda att minska sin energiförbrukning. De verkliga energieffektivitetsvinsterna kan därför i första hand uppnås genom att gynna effektivare gemensamma infrastrukturer för fastigheter, uppvärmningssystem och transportsektorn, där beslut om förbättrad användning av energi ligger utanför de enskildas eller företagens kontroll och påverkan.

E.  Belägg från den akademiska världen visar klart att ansträngningarna måste trappas upp, också på regional och lokal nivå, för att det tjugoprocentiga energieffektivitetsmålet ska kunna uppnås senast 2020, eftersom man med den aktuella takten på framstegen kommer att uppnå detta mål endast till hälften till 2020, och metoderna och tekniken för att uppnå tjugoprocentsmålet redan existerar.

F.  Det finns visserligen ett stort antal rättsliga föreskrifter på EU-nivå och på nationell nivå som ska leda till energibesparingar, men alla dessa leder inte till det önskade resultatet.

G. Investeringar i energieffektivitet återbetalar sig inom relativt kort tid jämfört med andra investeringar, och investeringarna kan skapa avsevärt flera nya arbetstillfällen såväl i landsbygdsområden som i städerna. Dessa arbetstillfällen kan oftast inte utlokaliseras, särskilt inte i byggnadssektorn och i små och medelstora företag. Det behövs allmän medvetenhet och utbildad arbetskraft för att detta ska ske.

H. Att använda offentliga medel för rullande finansiella instrument för att ge finansiella incitament till energieffektivitetsåtgärder har, i tider då budgetmässiga begränsningar råder, fördelen att det blir möjligt att upprätthålla större delen av dessa medel i längden.

I.  Efterfrågesidan har varit en viktig drivkraft bakom den ökade energikonsumtionen och det finns ett stort behov av att få bukt med marknadshindren mot energieffektivare produkter och främja användningen av dem i syfte att bryta kopplingen mellan ökad energiförbrukning och koldioxidutsläpp å ena sidan och ekonomisk tillväxt å andra.

J.  En hel rad hinder står i vägen för att möjligheterna till energibesparing ska utnyttjas fullt, bland annat initiala investeringskostnader och bristande tillgång på lämplig finansiering, bristande medvetenhet, olika stimulansåtgärder för exempelvis ägare och hyresgäster samt bristande klarhet över vem som är ansvarig för att energibesparingarna genomförs.

K. Det har visats inom andra prioriterade områden, såsom förnybara energikällor och luftkvalitet, att obligatoriska mål kan ge den drivkraft, äganderätt och fokusering på EU-nivå och nationell nivå som behövs för att garantera tillräckligt höga ambitioner inom särskilda politikområden och engagemang för att genomföra dem.

L.  Framstegen när det gäller energibesparingar hämmas av brist på ansvarsskyldighet och engagemang för att uppnå tjugoprocentsmålet.

M. Byggnader står för ungefär 40 procent av energikonsumtionen och ungefär 36 procent av utsläppen av växthusgaser i EU. Byggverksamhet utgör en stor del av EU:s ekonomi med ungefär 12 procent av EU:s BNP. Alltför få byggnader renoveras och lämpliga åtgärder för att minska deras energiförbrukning saknas fortfarande. Att öka antalet grundliga renoveringar av det befintliga fastighetsbeståndet samt deras omfattning är avgörande för att EU:s mål för 2020 och 2050 för klimat- och energipolitiken ska kunna uppnås och det skulle kunna skapa ett avsevärt antal arbetstillfällen och på så sätt avsevärt bidra till EU:s ekonomiska återhämtning. Det finns redan energieffektiva lösningar på byggnadernas klimatskal med tekniska system och installationer och de kan genomföras både i befintliga och nya byggnader, vilket leder till avsevärda energibesparingar.

N. Bostäderna är inte förberedda för klimatförändringarna: det finns bostäder som inte är behagligt kalla på sommaren i alla länder och det finns bostäder som inte är behagligt varma på vintern (fler än 15 procent i Italien, Lettland, Polen och Cypern och fler än 50 procent i Portugal) och i länder som Cypern och Italien är husen inte byggda för kalla vintrar.

O. Industriella elmotorer förbrukar 30-40 procent av den elektriska energi som genereras globalt. Rätt optimering av de berörda motorsystemen, med hjälp av hastighetsreglering och annan teknik, kan spara mellan 30?60 procent av den energi som förbrukas.

P.  Mellan 50 och 125 miljoner europ�er lider av energifattigdom och dessa siffror kan öka på grund av den ekonomiska krisen och höjningen av energipriserna. Energifattigdomens orsaker är desamma överallt i EU och består av en kombination av låga hushållsinkomster, dålig uppvärmning och dåliga isoleringsstandarder samt energipriser som dessa hushåll inte har råd med. Parlamentet understryker att en politik för energibesparingar och energieffektivitet är strategiska botemedel för energifattigdomen.

Q. Över 30 procent av de totala europeiska växthusgasutsläppen kommer från transporter och en övergång från bilar som drivs med konventionellt fossilt bränsle till fordon med grön teknik som drivs av förnybar energi skulle bidra till avsevärda minskningar av koldioxidutsläppen och skapa ett alternativ till energilagring, eftersom kraftnäten skulle kunna klara av den varierande produktionen från förnybara energikällor.

R.  Det uppskattas att cirka 69 procent av det europeiska fastighetsbeståndet bebos av ägaren till byggnaden och att 17 procent hyrs ut privat, främst av enskilda hyresvärdar, och sektorn för privatägda bostäder stöter på finansiella begränsningar när det gäller att genomföra energirenoveringar.

S.  Den aktuella ekonomiska krisen skulle kunna leda till att övergången till en koldioxidsnål och energieffektiv ekonomi påskyndas och medborgarna får en annan inställning till energiförbrukning.

T.  Utveckling och marknadsföring av ny banbrytande energiteknik är absolut nödvändigt för en hållbar energiproduktion och effektivare energianvändning.

U. Det bindande målet att andelen förnybara energikällor ska utgöra 20 procent av EU:s totala energiförbrukning senast 2020 kan uppnås bara om åtgärder vidtas avseende det befintliga fastighetsbeståndet.

V. De europeiska företagen kan uppvisa imponerande resultat med att minska sina växthusgasutsläpp och, vilket är ännu viktigare, när det gäller att möjliggöra utsläppsminskningar över hela det europeiska samhället och världen tack vare innovativa produkter och lösningar.

W. De energiintensiva europeiska företagens konkurrenskraft, ställd inför den globala konkurrensen, måste bevaras.