Basindustrins energibehov

Pappersindustrin har kommit i fokus några gånger under hösten p.g.a. energipriserna. Det lätt att hysa sympati när det gäller att elpriserna belastas av kostnader för de gratis utsläppsrätter som energiföretagen fått gratis av sina länders regeringar, och som sedan läggs på elpriset som en kostnad. Energimyndigheten påpekar att detta är en förmögenhetsöverföring från industri och hushåll till energisektorn. Något som är särskilt stötande när incitamentet inte leder till åtgärder för att minska utsläppen utan istället till ökade vinster när den konkurrensutsatta basindustrin taxeras av den? skyddade? (oligopol-betonade) energiindustrin. Energimyndigheten tröstar oss med att säga att energiföretagen kanske inte känner ett behov av att investera i mera produktion men att för ??andra aktörer leder energipriset till möjligheter i att investera i koldioxidmagra produktionstekniker?. Pappersindustrin hör nog till dessa andra aktörer.

Denna Industri kan nog inte bara bli självförsörjande utan rent av nettoproducent av energi och på så sätt tjäna både på gungorna och karusellerna. Det finns en lång rad effektiviseringsmöjligheter som är underutnyttjade, men framförallt att det också finns försörjningsmöjligheter i processen som t.ex. svartlutsförgasning. Samma sorts slutsatser drar Energimyndigheten i en rapport där det s.k. KAM-projektet nämns (KAM, Kretsloppsanpassat Massabruk) och besparingspotentialen med redan känd och prövad teknik sägs vara 25%. KAM-projektets modellfabrik ligger på en specifik förbrukning strax över 710 kWh/ton massa men Aspa bruk är redan under 600 kWh/ton. Och med ytterligare förbättrat utnyttjande av process och råvaror når man snart till möjligheten att exportera el (se tabell) och bränsle från massafabrikerna. Energimyndighetens rapport sammanfattar att man kan frigöra 25 TWh el och bränslen varav man använder hälften för att öka produktionen med 20% och dessutom ökar förädlingsgraden.
image
TABELL: Energimyndighetens rapport

Och det finns möjlighet att nå längre.
image

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv