Basindustrins klimatpåverkan

I en debattartikel i DN gör två forskare från Chalmers ett viktigt inlägg om basindustrins klimatpåverkan. Utgående från två industrigrenar, cement och stål, som bidrar med en stor del av utsläppen av växthusgaser visar de att även om materialen skulle bli mycket dyrare så (25-70%) så blir resultatet i slutprodukten (t.ex. byggnader och bilar) mycket litet - mindre än 0,5%, se bild nedan! Eller omräknat i en lägenhet 50 SEK per kvadratmeter och 1000 SEK för en personbil.

I ett genmäle från forskarkollegor i Lund påpekas att dessa industrigrenar har konkurrens på globala marknader och att det därför behövs globalt samarbete för att få brett genomslag i industrin som helhet.

Nå nu behöver inte det bästa bli det godas fiende. Många svenska företag, som inte sällan gömmer sig bakom argumentet att de är konkurrensutsatta, arbetar också med att “nischa” sina produkter så att de skiljer sig från konkurrenternas på ett avgörande (konkurrensbegränsande) sätt. Och visst skulle väl klimatneutralitet kunna vara en sådan produktegenskap?

När det kommer till kritan så är det ändå Du som betalar och visst kan väl 0,5% vara överkomligt?

image

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv