Bered en väg för energieffektiviseringsdirektivet

Hoppas att denna milda blasfemi kan tolereras. Men det ser plötsligt ut som om den nyligen presenterade färdplanen för energisamhället 2050 kan skapa framkomstmöjlighet för ett (inte alltför stukat) direktiv om effektivisering. I likhet med den observation som miljöministern har gjort, nämligen att om man har satt ett högt mål i avlägsen tid så måste man också skapa en trovärdig väg att komma dit.

Det är Euractiv som intervjuat och funderat kring ämnet. Och även om en luttrad bedömare konstaterar att det gått mode i att göra färdplaner som är till intet förpliktigande så noterar en annan:

Primary energy demand is expected to drop in a range of 16% to 20% by 2030 and 32% to 41% by 2050 as compared to peaks in 2005-2006. ?This can only be achieved through energy savings and that puts the stakes high on the Energy Efficiency Directive

Men tidtabellen är snäv
* 20 Dec. 2011: European Parliament to present its compromise proposal on the EED proposal in the ENVI committee
* 1 Jan. 2012: Denmark takes over presidency of the EU
* 24 Jan. 2012: Vote on EED scheduled in the ITRE (Industry Research and Energy) committee of the European Parliament
* Jan.- Feb. 2012: Trialogue between Council, European Commission and European Parliament begins.

 

 

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv