Blockchain från dinosaur till kolibri

Vi har alla förfärats av nyheterna om hur mycket energi som går åt för Bitcointransaktioner och som beror av man använder blockchain för att verifiera ägandeförhållanden. Det låter som en kuslig framtid om blockchain fortsätter att breda ut sig. Eller….?

Och med den bakgrunden ett visst obehag när man hittar en artikel om vad varje energiföretag måste veta om blockchain och som målar ut en rosig framtidsbild av hur man kan frigöra nya resurser i energihanteringen (se bild nedan). I McKinseyartikeln förklarar man att det är skillnad på allmänna (public) och privata blockchains:

In a public blockchain like bitcoin, the validation process is based on game-theory concepts and theoretically prevents single or multiple validators from controlling the ledger. Computational power is used as a kind of validation currency, and several “miners” work to solve a highly complex math problem that validates the transaction and adds it to the blockchain

Det är dessa verifieringsprocesser som slukar energi.

DSM University har också presenterat tekniken med blockchain i ett webinarium som kan laddas ned med ljud och bilder “Peer-to-peer energy trading using blockchains (DSMU33)”. David avdramitserar också blockchain med sin kommentar attdet är “The most exciting thing since double-entry book keeping”. Dubbel Italiensk bokföring är ju inte så avancerat även om det också en gång vara en revolution.

På en fråga till David om Bitcoin och energianvändningen svarar han att: “Bitcoin is a Dinosaur - but as we all now know - they evolved into birds which are fast, light and beautiful”.

Clas-Otto Wene utvecklar detta svar till förhoppningen att fågeln ifråga skall bli en kolibri! Och det kanske är så för David visar på vilken utveckling som pågår när han hänvisar till Hedera Hashgraph som hävdar att de kan bli snabbare och mindre krävande (effektivisering kallas det): They compare the current state of Bitcoin with the early days of the Internet, when dial-up access was slow

Slutligen kan vi se i Mckinsey-artikeln att hela denna teknologi inte bara är ett påfund för de rika länderna utan kanske ännu mera för de länder de just “distributed energy” är på framväxt och gör nytta

In one pioneering social initiative, the crowd-funding platform Usizo connected to blockchain-enabled smart meters in underfunded South African schools so that donors can pay the school’s electricity bills. Blockchain-based payments allow donors to ensure that 100 percent of each donation is used for its intended purpose. Similar methods can be used to provide electricity to new or underserved markets. M-PAYG, a Danish company, provides prepaid solar-energy systems to people living below the poverty line in developing markets and is leading a major project to electrify Uganda’s largest refugee camp.

image

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv