BNP och välfärd - som att mäta längd med almanacka.

Om man frågar en person i Nepal om hur långt det är till en ort kan svaret bli “två dagar”. Svaret betyder egentligen att det tar två dagar att tillryggalägga avståndet till fots. Och naturligtvis finns en mängd förbehåll om t.ex. vädret, vandrarens ålder, kondition, packning osv.

Samma förhållande gäller vårt sätt att mäta välfärd med Bruttonationalprodukten BNP. Det är välkänt att måttet är trubbigt och t.o.m. kan ge helt fel information. Naturskövling, oljekatastrofer och stora trafikolyckor kan öka BNP även om det leder till minskad framtidsförsörjning och mänskliga tragedier.  Men ändå är BNP våra politikers favoritmått. Mest i brist på annat. Anders Wijkman berättar om hur trubbigt det fungerar i en radiointervju.

För något år sedan gav president Sarkozy i uppdrag åt några ledande ekonomer, bland dem Joseph Stiglitz, Amartya Sen och Daniel Kahneman i uppdrag att formulera alternativ och i slutet avv den här månaden väntas deras slutrapport. De har formerat sig i tre arbetsgrupper som arbetar med:
1. De klassiska mätproblemen
2. Uthållig utveckling och miljö
3. Livskvalitet

Det finns alternativ och förslag till fördjupade och preciserade mått. New Economics Foundation, NEF, har gjort mätningar av personligt och socialt välbefinnande i Europa och visar på tydliga skillnader i hur människor i olika länder upplever sin tillvaro, se bild. UNDP mäter vad de kallar Human Development Index, HDI, som de publicerar årligen.

Att mäta längd med almanacka är inte fel men det är inget bra mått. Det är möjligt att de lokale Sherpan och den besökande turisten uppfattar svaret mycket olika, särskilt när de försöker använda det för sina praktiska handlingar.

 

image

Är Trigeneration på gång igen?

De nordiska länderna har varit föregångare när det gäller att utnyttja bränslen klokt i energiomvandlingen och kraftvärmen (cogeneration) är en framgångssaga. För något decennium sedan började man prata om ytterligare en variant nämligen trigeneration. Man skulle kunna få både el, värme och kyla ur en anläggning (se bild nedan).

Det har emellertid inte blivit någon stor hit (ännu) men det kanske ändras nu när EESL i Indien träder in på scenen. Och det kanske är naturligare att ett land med så påtagliga behov av kyla i en allt värmare värld är de som knuffar på. De ser en marknad som är långt ifrån försumbar:

a new $20 billion market that will include gas engines to produce cooling, heat and electricity to halve power costs for establishments like hotels, hospital and malls

Personligen känns det kul med tanke på att jag försökte knuffa för det här för många år sedan (http://fourfact.se/images/uploads/Energieffektivisering_pa_riktigt.pdf) och tänkte då på att vi i Sverige har avsevärt kunnande på områdena el, värme och kylteknik. Kanske är det dags nu?

Möjligen kan intresset dessutom påverkas av att det är företag som tillhandahåller effektiviseringsteknik som går bäst på börsen nuförtiden:

Efficiency drive
The outperformance is driven by companies involved in the provision of products, materials and services related to energy efficiency.

Läs mer

Månadsindelade arkiv