BOP en underskattad resurs - eller hur lite generositet kan rikligt belönas.

Det finns 4 miljarder människor i BOP idag. Och BOP utläses “Bottom of the Pyramid”, dvs den fattigaste delen av jordens befolkning, de som tjänar mindre än 20000 SEK per år. Betyder det att de är ointressanta annat än som objekt för välgörenhet? Inte alls - vanlig medmänsklighet säger tvärtom. Adderar man lite eftertanke och en gnutta egenintresse kan man till och med se nya möjligheter. IFC, International Finance Corporation (en gren av Världsbanken) och WRI (World Resources Institute) har gjort en omfattande kartläggning av BOP och hur deras samlade utlägg på olika livsförnödenheter ser ut, se energidelen på bild nedan. De sammanfattar ett antal exempel på hur företag lyckats ge BOP bättre och billigare tillgång till varor och tjänster och samtidigt göra en god affär, se utdrag (starkt förkortat) här:

Successful enterprises operating in these markets use four broad strategies that appear to be critical:
? Focusing on the BOP with unique products, unique services, or unique technologies that are appropriate to BOP needs
? Localizing value creation through franchising, through agent strategies that involve building local ecosystems of vendors or suppliers, or by treating the community as the customer
? Enabling access to goods or services?financially (through single- use or other packaging strategies that lower purchase barriers)
? Unconventional partnering with governments, NGOs, or groups of multiple stakeholders to bring the necessary capabilities to the table.

Det mest uppenbara exemplet är belysning där en insats kan ge bättre och billigare produkter också för vår egen TOP (Top of the Pyramid) marknad. Men det finns fler vilket visas i en studie som avser Indien. Just Indien är ett vackert exempel på den hävstång som BOP-marknaden utgör. De har planer på att installera 20 GW solceller till år 2022. En sådan volym kommer att radikalt påverka lärandet och produktutvecklingen. Något som också vi kommer att kunna dra nytta av.

BOP är inte rika men många och precis som bäckarna små så blir det stor volym när de tas tillsammans. Lite generositet från vår sida nu kommer att ge riklig utdelning i framtiden. Inte bara i den hinsides världen!

 

 

image

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv