BOP en underskattad resurs - eller hur lite generositet kan rikligt belönas.

Det finns 4 miljarder människor i BOP idag. Och BOP utläses “Bottom of the Pyramid”, dvs den fattigaste delen av jordens befolkning, de som tjänar mindre än 20000 SEK per år. Betyder det att de är ointressanta annat än som objekt för välgörenhet? Inte alls - vanlig medmänsklighet säger tvärtom. Adderar man lite eftertanke och en gnutta egenintresse kan man till och med se nya möjligheter. IFC, International Finance Corporation (en gren av Världsbanken) och WRI (World Resources Institute) har gjort en omfattande kartläggning av BOP och hur deras samlade utlägg på olika livsförnödenheter ser ut, se energidelen på bild nedan. De sammanfattar ett antal exempel på hur företag lyckats ge BOP bättre och billigare tillgång till varor och tjänster och samtidigt göra en god affär, se utdrag (starkt förkortat) här:

Successful enterprises operating in these markets use four broad strategies that appear to be critical:
? Focusing on the BOP with unique products, unique services, or unique technologies that are appropriate to BOP needs
? Localizing value creation through franchising, through agent strategies that involve building local ecosystems of vendors or suppliers, or by treating the community as the customer
? Enabling access to goods or services?financially (through single- use or other packaging strategies that lower purchase barriers)
? Unconventional partnering with governments, NGOs, or groups of multiple stakeholders to bring the necessary capabilities to the table.

Det mest uppenbara exemplet är belysning där en insats kan ge bättre och billigare produkter också för vår egen TOP (Top of the Pyramid) marknad. Men det finns fler vilket visas i en studie som avser Indien. Just Indien är ett vackert exempel på den hävstång som BOP-marknaden utgör. De har planer på att installera 20 GW solceller till år 2022. En sådan volym kommer att radikalt påverka lärandet och produktutvecklingen. Något som också vi kommer att kunna dra nytta av.

BOP är inte rika men många och precis som bäckarna små så blir det stor volym när de tas tillsammans. Lite generositet från vår sida nu kommer att ge riklig utdelning i framtiden. Inte bara i den hinsides världen!

 

 

image

Är Trigeneration på gång igen?

De nordiska länderna har varit föregångare när det gäller att utnyttja bränslen klokt i energiomvandlingen och kraftvärmen (cogeneration) är en framgångssaga. För något decennium sedan började man prata om ytterligare en variant nämligen trigeneration. Man skulle kunna få både el, värme och kyla ur en anläggning (se bild nedan).

Det har emellertid inte blivit någon stor hit (ännu) men det kanske ändras nu när EESL i Indien träder in på scenen. Och det kanske är naturligare att ett land med så påtagliga behov av kyla i en allt värmare värld är de som knuffar på. De ser en marknad som är långt ifrån försumbar:

a new $20 billion market that will include gas engines to produce cooling, heat and electricity to halve power costs for establishments like hotels, hospital and malls

Personligen känns det kul med tanke på att jag försökte knuffa för det här för många år sedan (http://fourfact.se/images/uploads/Energieffektivisering_pa_riktigt.pdf) och tänkte då på att vi i Sverige har avsevärt kunnande på områdena el, värme och kylteknik. Kanske är det dags nu?

Möjligen kan intresset dessutom påverkas av att det är företag som tillhandahåller effektiviseringsteknik som går bäst på börsen nuförtiden:

Efficiency drive
The outperformance is driven by companies involved in the provision of products, materials and services related to energy efficiency.

Läs mer

Månadsindelade arkiv