Civilisationens undergång?

Motståndet mot EU-förslaget till direktiv för effektivare energianvändning antar märkliga proportioner. Inte minst i Sverige där Svensk Energi anför styrkorna. Ordval och argument framställer förslaget som ett hot av monumental karaktär. Under rubriken “Blind EU-politik drabbar Sverige” skriver man bl.a. om det tak, som EU förslår i en bördefördelning av sparinsatserna att:

Det betyder att ekonomisk tillväxt i form av ökad produktion i pappersbruk och stålindustrin och nya fabriker som använder el faktiskt inte får komma till stånd. Man kan inte anställa personer för att möta en ökad efterfrågan utan de jobben hamnar i andra länder utanför Sverige, utanför EU.  Facebooks etablering i Luleå leder till en ökad elanvändning om 1 TWh årligen, liknande etableringar bör Sverige tacka nej till i framtiden.

Man har också i ett brev till svenska EU-parlamentariker hävdat att svensk energianvändning skall minska med 167 TWh.

Ett mycket vänligt omdöme om dessa framställningar är att det är fel - fullständigt käpprätt åt h-e FEL!

Följande gäller i det förslag som lades fram i EU-parlamentets utskott. Minskningen från 2007 till 2020 motsvarar 13,9% (från 48,1 Mtoe till 41,4 motsvarande c:a 78 TWh).
För att få ihop 167 TWh som nämns i brevet utgår man från en modellprojektion som skulle innebära en svensk användning är 2020 som ligger 16% över år 2007 (d.v.s. 55,8 Mtoe). Denna nivå förefaller klart orimlig om man ser hur den svenska energianvändningen ändrats sedan 1992. Man har inte ens under goda konjunkturer legat mer än 6% över värdet för 2007, se bild 1 nedan.

Sätter man EED-försaget i relation till vad den svenska effektiviseringsutredningen så ser man först att den av EU föreslagna besparingen (13,9%) är beskedligare än vad vi i Sverige ansåg vara lönsam potential (18%) och inte mycket högre än vad man ansåg vara “nåbart” (12%), se bild 2. Man kan som inspiration notera att Electrolux sparade 36% under en sjuårsperiod.

Tittar man på åtgärdsförslagen så finns det stora likheter vad gäller innehåll utom på en punkt och det är energiföretagens energinyttoansvar (kvotplikt). Så det är mycket väsen för väldigt liten skillnad.

Slutligen måste noteras att vad EED talar om och vad den svenska utredningen talar om är att eliminera olönsam energianvändning dvs att skapa resursutrymme genom att ta bort slöseri. På detta sätt skapas också utrymme för industriutveckling av många slag - särskilt så länge den är effektiv. Man kan göra mer med mindre!

image
BILD 1
—————————————
image
BILD 2

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv