Motståndet mot EU-förslaget till direktiv för effektivare energianvändning antar märkliga proportioner. Inte minst i Sverige där Svensk Energi anför styrkorna. Ordval och argument framställer förslaget som ett hot av monumental karaktär. Under rubriken “Blind EU-politik drabbar Sverige” skriver man bl.a. om det tak, som EU förslår i en bördefördelning av sparinsatserna att:
Det betyder att ekonomisk tillväxt i form av ökad produktion i pappersbruk och stålindustrin och nya fabriker som använder el faktiskt inte får komma till stånd. Man kan inte anställa personer för att möta en ökad efterfrågan utan de jobben hamnar i andra länder utanför Sverige, utanför EU. Facebooks etablering i Luleå leder till en ökad elanvändning om 1 TWh årligen, liknande etableringar bör Sverige tacka nej till i framtiden.
Man har också i ett brev till svenska EU-parlamentariker hävdat att svensk energianvändning skall minska med 167 TWh.
Ett mycket vänligt omdöme om dessa framställningar är att det är fel - fullständigt käpprätt åt h-e FEL!
Följande gäller i det förslag som lades fram i EU-parlamentets utskott. Minskningen från 2007 till 2020 motsvarar 13,9% (från 48,1 Mtoe till 41,4 motsvarande c:a 78 TWh).
För att få ihop 167 TWh som nämns i brevet utgår man från en modellprojektion som skulle innebära en svensk användning är 2020 som ligger 16% över år 2007 (d.v.s. 55,8 Mtoe). Denna nivå förefaller klart orimlig om man ser hur den svenska energianvändningen ändrats sedan 1992. Man har inte ens under goda konjunkturer legat mer än 6% över värdet för 2007, se bild 1 nedan.
Sätter man EED-försaget i relation till vad den svenska effektiviseringsutredningen så ser man först att den av EU föreslagna besparingen (13,9%) är beskedligare än vad vi i Sverige ansåg vara lönsam potential (18%) och inte mycket högre än vad man ansåg vara “nåbart” (12%), se bild 2. Man kan som inspiration notera att Electrolux sparade 36% under en sjuårsperiod.
Tittar man på åtgärdsförslagen så finns det stora likheter vad gäller innehåll utom på en punkt och det är energiföretagens energinyttoansvar (kvotplikt). Så det är mycket väsen för väldigt liten skillnad.
Slutligen måste noteras att vad EED talar om och vad den svenska utredningen talar om är att eliminera olönsam energianvändning dvs att skapa resursutrymme genom att ta bort slöseri. På detta sätt skapas också utrymme för industriutveckling av många slag - särskilt så länge den är effektiv. Man kan göra mer med mindre!
BILD 1
—————————————
BILD 2
Skrivet av Hans Nilsson, 2012-03-23.
(0) Kommentarer • Permalink