En dag upptäcker man bara att det är dags. Man vet inte riktigt när det vände, eller varför, men man inser att det gamla inte funkar längre. Vill man vara högtidlig talar man om “paradigmskifte”. I boken “A good disruption” av Stuchtey, Enkvist och Zumwinkel illustrerar man med bilden (nedan) hur man antingen ser en fågel eller en kanin. Den ena dagen kan man bara se den ena varianten men när man tränat ögat kan det lika lätt slå över till den andra (eller båda).
Det är detta vi behöver också i vårt synsätt på ekonomi, miljö, klimat och energi. En synvända - för att sedan inte för vårt liv begripa hur vi kunde vara så “blinda” tidigare.
Författarna till boken räknar upp ett antal skäl till varför det behövs och varför man kan ha anledning att tro på (arbeta för) ett uppbrott:
1. Plattformen brinner - Jo det kan vi nog lugnt säga nu när monsterstormarna slår till även på klimatförnekarnas bakgård
2. En ny förståelse ligger beredd - När allt fler lyckas koppla ihop orsak och verkan mellan påverkan och resultat i miljön. “Connect the dots” som man säger
3. Utbredningen av kunskapsspridning (via nätet bland annat) - Fast trollen också upptäckt den möjligheten
4. Uppblommandet av det som kallas “meso-ekonomi” där man använder och behöver förklaringar som är mera komplexa än i gängse ekonomiska modeller - Beteedndeekonomi och Institutionell ekonomi kan väl anses höra dit (och ingen är direkt ny bara åsidosatt under lång tid), Författarna ger dock praktiska exempel och nämner “non-competitive collaboration”, kooperativ och NGOs
5. Socialt ansvarstagande bland finansiärer - Inte nödvändigtvis med moraliskt engagemang men med djupare insikter än att bara tjäna snabba pengar.
Ja varför inte!
Skrivet av Hans Nilsson, 2017-09-13.
(0) Kommentarer • Permalink