Debattrekyl

Jovisst men….
DN debatt väljer att ta upp frågan om den så kallade rekyleffekten (rebound effect) av energieffektvisering. Debattörena fokuserar på behovet att ge den gröna tillväxten ett innehåll men rubriksättaren kan inte motstå frestelsen dramatisera och måla upp bilden att effektvisering skulle motverka sitt syfte. Vilket i och för sig också debattörerna inbjuder till genom att hänvisa till Jevons-paradoxen. En i vissa kretsar omtyckt hänvisning som bortser från att Jevons utvecklade den vid en tidpunkt då fossilbränsle (kol) var det enda alternativet och konsumtionen i samhället lågt utvecklad.

Den här diskussionen skulle ha känts mera relevant om man utgått från ett modernare material, främst IEAs skriviningar om “multiple benefits”. Där tar man upp ett mycket vidare spektrum av både “rekyler” och andra aspekter för både energisystem och ekonomi och i ett globalt perspektiv. Det finns på flera håll i världen ett behov av ökad konsumtion för att bekämpa fattigdom samtidigt som det hos oss finns goda skäl att kanalisera effektviseringens vinster i annan riktning. Och det finns inget skäl att använda mer energi än nödvändigt under några omständigheter!

Så, jovisst men…...debattinlägget känns något nattståndet.

Indien är inte ett U-land utan en föregångare

Saurabh Kumar som är chef för världens största energitjänsteföretag EESL berättar i en artikel om deras aktiviteter och att de håller på att expandera till bland annat Storbritannien. Läs (och lär)!

Deras hitintills största framgång är expansionen på LED-marknaden vilket resulterat i lägre priser (med 90%!) och bättre prestanda ifråga om både tekniskt utbyte och kvalitet. De är på väg med elfordon, solceller, byggnadsrenovering och affärsmodeller (Pay-as-you save). Reflexmässigt säger många att “ja-ja” det är Indien där har de andra (lägre) krav. Läs igen och se att skillnaderna finns inte ens i det avseendet!

Det svåraste är att förstå det Indiska systemet att räkna. Vad betyder t.ex.:

A World Bank study has assessed the untapped potential of energy efficiency market at Rs.1.5 lakh crore.

1 Lakh= 100 000 och 1 Crore=10 millioner men vad blir Rs.1.5 lakh crore i kronor?? smirk

Läs mer

Månadsindelade arkiv