Det är energieffektvisering som utvecklar samhället

IEA har just gjort ett försök att titta närmare på vad som händer när (om) man effektviserar och punkterar därmed en gammal myt om att detta inte kan beräknas. Deras skrift heter “Capturing the Multiple Benefits of Energy Efficiency” och man skriver i pressmeddelandet, som har undertiteln “Energy efficiency: a key tool for boosting economic and social development”:

For instance, the report shows that when the value of productivity and operational benefits to industrial companies were integrated into their traditional internal rate of return calculations, the payback period for energy efficiency measures dropped from 4.2 to 1.9 years. Another example comes in the residential sector: by making homes warmer, drier and healthier, energy efficiency measures can dramatically improve health and well-being. When monetised, for example through the cost of medical care or innovative metrics such as the value of lost work time or child care costs caused by illness, these benefits can boost returns to as much as four dollars for every one dollar invested.

Det finns också en åttasidig sammanfattning på nätet där man visar att det finns en JÄTTE-potential att ta hand om, se bild nedan. Lägg märke till att denna potential avser privatekonomisk lönsamhet och är konservativt beräknad!

Lägg också märke till att IEA gör en poäng av att man måste ändra politik för att frigöra den här potentialen. Fast inte i Sverige väl? Här går effektivisering med automatik brukar man påpeka i Konjunkturinstitutets och regeringens skrivningar. Här är vi nämligen ekonomiskt rationella!  tongue wink

image

Indien är inte ett U-land utan en föregångare

Saurabh Kumar som är chef för världens största energitjänsteföretag EESL berättar i en artikel om deras aktiviteter och att de håller på att expandera till bland annat Storbritannien. Läs (och lär)!

Deras hitintills största framgång är expansionen på LED-marknaden vilket resulterat i lägre priser (med 90%!) och bättre prestanda ifråga om både tekniskt utbyte och kvalitet. De är på väg med elfordon, solceller, byggnadsrenovering och affärsmodeller (Pay-as-you save). Reflexmässigt säger många att “ja-ja” det är Indien där har de andra (lägre) krav. Läs igen och se att skillnaderna finns inte ens i det avseendet!

Det svåraste är att förstå det Indiska systemet att räkna. Vad betyder t.ex.:

A World Bank study has assessed the untapped potential of energy efficiency market at Rs.1.5 lakh crore.

1 Lakh= 100 000 och 1 Crore=10 millioner men vad blir Rs.1.5 lakh crore i kronor?? smirk

Läs mer

Månadsindelade arkiv