Hur man än vänder sig så ....

Om Du ersätter fossilbränsle med bioråvara så spelar det ingen roll för utsläppen av växthusgaser även om Du trodde det. Detta därför att det substituerade bränslet ändå kommer att säljas till någon annan och resultatet kan till och med öka utsläppen. Så resonerar Svenskt Näringsliv (se citat nedan) i en ny skrift som sägs granska de s.k rekyleffekterna (rebound) i klimatpolitiken. Det påminner lite om resonemanget kring vapenförsäljning, nämligen att om inte vi säljer vapen till krigförande parter kommer ändå någon annan att göra det.

Studier av olika systemberoenden, inklusive rekylerna, behövs för att kunna utforma politiska åtgärder. Och bra sådana studier finns, men den här känns konstruerad i alla avseenden. Vilket inte minst det citerade exemplet visar. Det är säkert så att olje- och kolproducenterna både vill och försöker upprätthålla efterfrågan, men eftersom det också är en global rörelse att minska bruket av fossila bränslen med ny teknik så går det inte att bara “anta” att det bränsle jag avstått från används av någon annan. Det är minst lika rimligt att anta att andra också minskar sin användning, eftersom det är just det de globala överenskommelserna syftar till, och att världsmarknaden för fossilbränslen trycks tillbaka.

Studien har en mängd andra tveksamma resonemang som man emellertid presenterar som bevis. Om man sparar på fossilfri värme och använder pengarna till ökat resande i fossilslukande fordon så ökar naturligtvis utsläppen. Oomtvistligt är det så. Men är det verkligen vad som händer eller det som följer av de politiska beslut som tagits? Bara för att någon konstruerat ett sådant fall i en datamodell baserad på statistik om genomsnittlig konsumtion så blir det inte “empiri”.

Sedan glider man i begreppen och talar om priset på energi som sjunkande när effektiviteten i utnyttjandet ökar. I själva verket är det priset på energins NYTTA (ljus, kraft, värme) som sjunker och inte priset på energin. Men just denna begreppsglidning kan ligga bakom att man inte någonstans noterar att effektivisering ger ökad nytta för pengarna (=ökat välstånd). Vi kan i och för sig diskutera om ökad konsumtion av prylar är välstånd, eller om vi istället skulle använda det större konsumtionsutrymmet till tjänster (med litet energiinnehåll) eller till ökad kvalitet i energitillförseln.

Som det nu är börjar man undra om Svenskt Näringsliv är motståndare till att man använder resurser klokare och skaffar sig en bättre ekonomisk position? Kanske menar de att stadsjeeparna vore den bästa lösningen för då skulle vi snabbt tömma våra hushållskassor i tanken på dem och inte få råd att använda energi till något annat? Maximal ineffektivitet för att undvika rekyleffketerna?

“For example, extraction and burning of harvest residue from forests is often assumed to be renewable and therefore free of CO2 emissions when climate policies are designed. This assumption ignores that extraction and transporting gives rise to emissions, and that burning the residue releases carbon dioxide 10 to 30 years earlier than otherwise would be the case. If the substituted fossil fuel then is available on the world market and used elsewhere, the net effect of residue burning may actually be an increase in CO2 emissions.”

Utdrag ur Climate policy to defeat the green paradox, Svenskt Näringsliv, Oktober 2009 (sid 3)

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

DÃ¥ och dÃ¥ kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina Ã¥rliga skrifter. Som senast den här frÃ¥n en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv