Det finns de som aldrig missar en chans

...att missa en chans. Den gamla bedömningen kommer osökt för en när man läser om hur Sverige på nytt sett en svensk teknik exploateras av utländska intressen. I princip inget fel i att utländska företag köper svenska lösningar. Vi lever i en global ekonomi. Men det är ägarna som bestämmer var framtida utveckling och investering skall ske. Det klagades i samband med tidigare sådana affärer på de svenska riskkapitalisterna, men problemet är snarare att det inte tillräckligt kraftfullt utvecklas en svensk efterfrågan. Och det är inte riskkapitalisternas fel. Om det inte finns någon hemmamarknad är det svårt att motivera en investering.

Ett problem kan vara de gröna certifikaten och det därmed besläktade tänkesättet. Gröna certifikat promoverar inte ny teknik utan billig teknik. Nästa alla andra länder i Europa har valt inmatnings-tariffer som metod för att just kunna bana väg för ny teknik och utveckla en marknad. De olika systemen diskuteras ingående i en rapport från projektet REALISE.

Skillnaden mellan de båda systemen illustreras av REALISE så här. Certifikatsystemet (quota) försöker köpa så billigt som möjligt och får därför kanske inte den yppersta tekniken. Inmatningstarifferna kan råka ut för ett motsvarande problem men har undvikit detta genom att ha olika tariffer beroende på teknisk lösning.
image

Trygghet eller mutor

En av beteendeekonomins intressantare upptäckter är den om vår bristande “bandbredd” för att kunna hantera den information som det krävs att vi klarar för att vara ekonomiskt rationella. Sendil Mullanaithan och Eldar Shafir visar hur i sin bok Scarcity. Botemedlet är ofta att skapa större trygghet för den som skall fatta sina beslut men upplever att de inte klarar av informationen, eller har tid tillräckligt eller att ett felslut kan leda till förluster. Hur kan vi transformera sådana insikter till åtgärder och policy för att effektvisera mera?

Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är slutanvändaren kunden som måste beröras av åtgärder för påverkan utan även (och kanske än mer) leverantörerna av produkter och installationer eftersom det är de som skall göra jobbet och de som skall stå för tryggheten. Ett sådant synsätt står i kontrast till den traditionella ekonomistiska synen att man bara behöver sockra erbjudandet med olika penningerbjudanden. Som om det behövdes “mutor” - effektvisering är lönsamt i sig själv!

Några alternativ kan vara:
* Auktorisation av utförarna. Något som EEF håller på att utveckla.
* Kunskapsbaserade paketlösningar. Baserade på energideklarationer och kartläggningar. Ett pågående EU-projekt vill skapa färdplaner (Roadmaps) av deklarationerna för att sätta både användare och leverantörer på spåret.
* Helhets- och funktionsinriktning. Utgående från det som kallas UBR (Unique Buying Reason). Användarnas överskuggande problem är ofta inte effektvisering, den ligger utanför deras bandbredd. Men deras riktiga problem (t.ex. hälsoproblem i byggnader, produktivitet i processer, sjukfrånvaro på arbetsplatser) kanske kan botas med effektiviseringsåtgärder
* Vidga perspektivet. De komplexa valen som hänger samman med effektivisering behöver illustreras bättre och sammanhangen klargöras. Exempel att göra paket av motor och varvtalsreglering till motorn. Jämför också Kostcirkeln eller e-handelns sätt att knuffa för andra produkter än den man köpt med frasen ”andra kunder har också köpt xxxx”
* Gör erbjudandena mera spännande. Många attraheras av att få tillgång till förnybar energi i lokal skala. Paketera solceller och andelar i vindkraft med effektiviseringsåtgärder så att den ekonomiska insatsen blir mindre, säkrare och tryggare. Här skulle ett engagemang från energidistributörerna kunna vara på sin plats med så kallade Vita certifikat (om de inte vore så dogmatiskt ointresserade!  wink )
* Förutse och förbered kommande åtgärder. Modellen finns i många sammanhang “Köp 2 betala för 1”. Om man kan anta att ytterligare åtgärder behövs inom inte alltför avlägsen framtid kan det vara klokt att tidigarelägga dem
* Dra nytta av grannarna. Industrinätverk är ett sätt att kunna nyttja erfarenheter som gjorts av andra i närheten och därmed få större trygghet.

Så sluta tänka i termer av ekonomiska lockbeten och mera i termer av trygghet!

Läs mer

Månadsindelade arkiv