Det finns mer att hämta

IEA har sedan sin World Energy Outlook 2012, se bild 1 nedan, i tre marknadsrapporter för effektvisering och i sin analys av så kallade PLUS-faktorer (Multiple Benefits), se bild 2, varit en stark förespråkare för effektivare energianvändning.

En utgångspunkt har varit att visa att effektviseringens påverkan på energisystemet är, och har varit, mycket större än vad vi tänker på. Man har visat det genom att beräkna hur mycket energi som hade behövts om vi hade haft samma verkningsgrad på alla våra prylar som vi hade tidigare. En analysmetod som kallas “frozen efficiency”. Fortgående teknikutveckling har emellertid inneburit succesiva förbättringar och det finns ingen anledning att tro att den utvecklingen har stannat av.

Problemet är dock att det finns mer att hämta. Det finns en potential som inte, trots att den är lönsam, tas i anspråk. IEA WEO 2012 visar just detta och vi har anledning att tänka till och tänka nytt så att vi kan dra nytta av en resurs som annars ligger för fäfot. Bild 3 (från IEA WEO 2015) antyder att det finns ett sådant lönsamhetgap på många områden.

Det är viktigt att vi tar denna information till oss. Bild 4 visar att om vi inte gör det så kommer fortfarande en stor del av potentialen ligga kvar där och kosta pengar, miljö och bekvämlighet utan att någon bryr sig. Varför låter vi det ske?

image
BILD 1: IEA World Energy Outlook 2012 visar att det finns en stor potential till lönsam effektivisering som ännu inte genomförts
——————————-
image
BILD 2: IEA har i tre efterföljande marknadsrapporter 2013-2015 succesivt skärpt budskapet om att effektivisering förbigås på ett systematiskt sätt. De har också visat upp att många andra fördelar, PLUS-värden (Multiple Benefits) följer med åtgärder för effektivisering
————————-
image
BILD 3: Kostnaderna för effektiviseringsåtgärder ligger ofta långt under energipriset. Man skulle alltså kunna spara mellanskillnaden genom att istället genomföra effektiviseringen
————————
image
BILD 4: IEA bedömer att trots att många åtgärder är privatekonomiskt motiverade så kommer stora delar att även i framtiden förbli outförda om vi inte blir bättre på att upptäcka dem och ta dem i anspråk. Pengarna läcker hela tiden!

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv