Det tar sig! Eller….?

Regeringen presenterade strax innan semesterstängningen en ny version av Sveriges handlingsplan för energieffektivisering. Och det skall sägas att den är riktigt bra som presentation! Strukturerad och tydlig ifråga om beräkningar, åtgärder, ansvar och förslag. En sådan plan borde presenteras varje år så att vi kan följa upp skeenden och vid behov korrigera. Den här sortens redovisningar gjordes en gång i tiden av det s.k. Energihushållningsrådet och borde bli standard. Hatten av!

Den blir emellertid lite mindre tydlig vad gäller åtgärder och förväntade resultat. Man säger att:

Resultaten i denna handlingsplan skiljer sig från den första handlings-planen p.g.a. att fler insatser har omfattats, andra beräkningsmetoder har använts samt att beräkningarna omfattar andra tidsperioder och livslängder. Det är därför olämpligt att jämföra resultaten.

De gör emellertid själva en sammanställning i tabell 7 (se nedan) och det är inga små skillnader. Det rör sig om en fördubbling till 2016 och det vill vi nog titta närmare på om det rör sig om fler (reella) insatser eller bara om beräkningsmetodik!?

Det verkar dock tyvärr som om hela den redovisade ökningen i tabellen och som hänför sig till industri och transporter bygger på antaganden som man gör om intensitetsförändringar och förändring i industristruktur och alltså inte från några handlingar för att påverka/förändra någondera. Påståendet att Sverige ‘med råge ‘uppfyller målen vilar på mycket lös grund.

Styrmedel och åtgärder är bra redovisade i “katalogform” men kanske mindre till funktion. Det är t.ex. bra att redovisa att energideklarationerna finns och att själva märkningen nu skall ändras att motsvara Europeisk standard, men ingen sjukdomsinsikt redovisas i övrigt om hur den tillämpats trots att t.o.m. Riksrevisionen påpekat dess brister och behov av förbättring. Risken finns att en läsare konstaterar att verktygslådan är full men inte får reda på att verktygen är trasiga. Möjligen kan något anas när man i tabell 11 (se nedan) visar upp ett antal områden där förbättringar behövs.

Så det finns all anledning att upprepa vad FSE, EEF och SNF tidigare sagt om att öka takten i effektiviseringsarbetet (se också text nedan). De åtgärder som där föreslås kan just ses som en konkretisering av tabell 11. cool smile

image

image

Resumé ur “Energieffektivisera på riktigt ? Åtta punkter för ett energismart Sverige” (http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/energi/rapport%20effektivisering.pdf)

1) Inför ett effektiviseringsmål som inte luras! Sveriges anser sig klara EU:s mål om 20% energieffektivisering till 2020 genom att formulera om det som ett intensitetsmål, kopplat till BNP. Detta sätt att räkna innebär dock att energianvändningen kommer att öka med drygt 25 TWh till 2020, och Sverige blir därmed sämst i EU på energieffektivisering. Sverige bör istället ha minst samma mål - i absoluta tal!

2) Energideklarationerna är en papperstiger - de måste få ett bett! Riksrevisionens granskning av det svenska systemet med energideklarationer visade att över hälften av deklarationerna inte gav några tillförlitliga råd och en tredjedel gjordes utan besiktningar. Energideklarationerna skall istället baseras på varje byggnads verkliga förutsättningar, efter besiktningar och leverera åtgärdsförslag som visar hur man halverar energianvändningen.

3) Halvera byggnormerna nu! Kraven i byggnormen är idag så låga att både kommuner och företag satt upp egna, betydligt högre krav. Halvera byggnormen till högst motsvarande 50 kWh per kvadratmeter. Det finns exempel även i Sverige som visar att även renoveringar kan göras så att man når dessa nivåer. Minimikrav för ombyggnationer bör vara en halvering av energianvändningen!

4) Minska energianvändningen med 20 TWh genom att införa handel med Vita certifikat för den energi som sparas. Vita certifikat är till för att stimulera till en minskad energianvändning och finns redan i en rad EU-länder. Politikerna sätter målet och marknaden utför uppdraget på billigaste sätt. Regeringen lägger en beställning på elbolagen om en viss mängd effektivisering i relation till försäljningen och vissa elbolag kan sälja certifikat till andra som inte klarar av sitt åtagande.

5) Vidga PFE till hela näringslivet. Genom programmet för energieffektivisering i elintensiv industri, PFE, har industrin uppnått enastående besparingsresultat med en blygsam skatterabatt. Denna modell bör utsträckas till hela näringslivet och omfatta alla företag.
Klicka här!

6) Inför ROT-avdrag med energieffektiva morötter. Inför ett system för finansiering av energieffektivisering vid renovering, ombyggnad och tillbyggnad. Investeringar i effektivisering innebär en mindre ekonomisk risk i form av prischocker och bebyggelsen blir mera hållbar. Vi anser att man bör inrätta en statlig energisparfond för ändamålet.

7) En räkning - ett (rörligt) pris. Förr fick man en elräkning som var svår att förstå. Nu får man ofta två som inte ens är jämförbara. Det hävdas ofta att priset skall vara uppdelat på flera komponenter för att vara kostnadsriktigt. Det gäller inte i någon annan del av handeln och bör inte göra det ifråga om energin heller. Det är en självklarhet att man skall kunna köpa en kWh som man köper en liter etanol. Ett helt rörligt, och tydligt, pris ökar incitamenten för investeringar i effektivisering för konsumenten.

8) Smarta nät - gör människor smartare! Smarta nät nämns ofta som en framtidslösning men redan idag har elkunder nettomätare där elflödena mäts i båda riktningarna och mätare som visualiserar energianvändningen. Detta öppnar för smarta energilösningar med småskalig lokal produktion och smart konsumtion som bidrar till att kapa effekttoppar. Fokus måste flyttas från enbart enstaka komponenter, som t.ex. mätare, till systemet som helhet och framför allt hur kunden skall kunna dra nytta därav. Inte enbart energiföretagen!

 

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

DÃ¥ och dÃ¥ kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina Ã¥rliga skrifter. Som senast den här frÃ¥n en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv