Döden befriar inte från ansvar!

Keynes uttryck att “in the long run we are all dead” har diskuterats och av vissa ansetts betyda att vi inte behöver bekymra oss om framtiden eftersom vi kommer att vara döda och av andra sagts betyda något helt annat. Vad han egentligen menade lämnar vi åt historikerna. Det kan vara så som vissa påpekar att yttrandet inte hade att göra med ekonomi utan med att han vara gay och ateist!

Skulle vi emellertid vilja ha lite vägledning om hur vi skall se på framtiden och vad det betyder för ekonomiska kalkyler så skall vi söka på annat håll. Ett bra ställe är Nicholas Georgescu-Roegen som har sagt:

Any individual must certainly discount the future for the indisputable reason that, being mortal, he stands a chance of dying any day. But a nation, let alone the whole of mankind, cannot behave on the idea that it might die tomorrow. They behave as if they are immortal and, hence, value future welfare situations without discounting

Nicholas Stern har ju fått en del kritik för att hans kalkyler använder låga räntesatser det vill säga tillmäter framtiden ett betydande värde. Citatet ovan visar emellertid att det sättet att tänka är logiskt i synnerhet när det gäller kalkyler om framtiden och miljön. Det verkar inte som om dessa frågor diskuterats mycket i ekonomkretsar och särsklit inte hos dem som har ansvar (och uttalar sig) i miljöfrågor.

Vi må som individer vara borta men vi har fortfarande ansvar för det vi har gjort!

Nu kan det äntligen sägas

“Hans Nilsson var ansvarig för det banbrytande svenska programmet för effektivare energianvändning vid Nutek på 1990-talet. Hans Nilssons arbete ledde till att prestanda för på marknaden befintliga enheter och komponenter blev avsevärt mer energieffektiva. Hans Nilsson ledde utveckling och genomförande av teknikupphandling för fragmenterade marknader som för kyl-frysskåp, värmepumpar, belysning, HF-don, energieffektiva småhus, fönster m.m. Detta gjorde man genom att bilda beställargrupper från bl.a. allmännyttiga företag och Sveriges kommuner och landsting för att ta fram underlag för upphandling av betydligt mer energieffektiva produkter än vad marknaden erbjöd. Teknikupphandling är numera också känd under namnet innovationsupphandling.”

Ja det är inte mina ord utan priskommittens så det måste vara sant. grin

Och på förekommen anledning så kan jag också berätta vad teknikupphandlingarna gick ut på och vad de resulterade i (redogörelsen på engelska).

Intressant är att metoden nyligen kommit i bruk i Indien! De kan ha låtit sig inspireras av den skrift vi gjorde på IEA kallad “Creating Markets for Energy Technology”.

Sprid gärna materialet!

Läs mer

Månadsindelade arkiv