Effektivisering är en systematiskt underskattad resurs

Problemet med alla de kalkyler som görs för att utröna hurivida energieffektivisering är “kostnadseffektivt” är att de oftast på ett systematiskt sätt undervärderar effektiviseringen.

För det första tar man vanligen inte hänsyn till åtgärdens livslängd. Om man använder enkla återbetalningskriterier betyder det att man avstår från betydande vinster i framtiden. Man missar också ofta att åtgärder kan behöva genomföras i sekvenser under en längre tidsperiod.

För det andra underskattar man oftast nyttorna med effektiviseringen. Man räknar med att man sparar energi men man kan ha flera andra fördelar varav några är svåra att kvantifiera. IEA har gjort en bra översikt i skriften “The multiple benefits of energy efficiency improvements”, se bild nedan.

För det tredje överskattar man ofta kostnader med effektiviseringsåtgärder i framtiden när man utgår från dagens kostnadsnivå. Marknadens lärande innebär att särskilt effektivisering kan bedömas bli billigare när volymerna ökar och när man får igång bättre affärsmodeller för att erbjuda paketlösningar.

För det fjärde saknas ofta vissa kostnader på tillförselsidan i form av miljöpåverkan som inte täcks av vare sig pris eller skatter (externaliteterna).

För det femte görs inte effektiviseringsbedömningarna på ett systematiskt sätt. Planering förekommer inte (Byggnadsdeklarationer, Energiledning) därför att det inte krävs eller tillämpas dåligt.

Alla dessa förhållanden gör att man blir lite matt när myndighetsrapporter så flitigt använder begreppet “kostnadseffektivt”. Det är nämligen vare sig ett lätt eller entydigt begrepp. Vi vet att det finns många åtgärder idag som är lönsamma (=kostnadseffektiva) med dagens teknik och bör genomföras. Men det skall inte ske okritiskt utan vid rätt tillfälle i byggnadens eller industriprocessens förändring samt göras planerat gärna i samband med andra åtgärder.

Effektivisering är inte svårt men kan vara lite komplicerat. Men det är sällan något tvivel om dess lämplighet när det görs med kompetens.

 

image

Nu kan vi väl vända blad

För inte så länge sedan florerade påståenden om att Tysklands Energiewende skedde till priset av ökad kolanvändning. Namnkunniga debattörer i Sverige förde fram den åsikten. Oftast med felaktig statistik baserad på att kolpriserna sjunkit på grund av den amerikanska naturgasmarknaden vilket gjorde att de skiften som skedde i Tyskland berodde på ändringar i bruket av olika fossilbränslen.

Nu kommer den första statistiken för 2017 och visar att kol OCH kärnkraft backar, effektviseringen ökar (dock allt för lite) och fönybart ökar kraftigt samtidigt som elexporten ökar (se bild nedan).

Nu kan vi väl vända blad i debatten om Energiewende? Vi skriver inte heller upp vad domedagsprofeterna i den svenska debatten sade! (Men vi vet vilka partier ni representerade grin )

Läs mer

Månadsindelade arkiv