Effektivisering är fortfarande billigast (och bäst)

Det verkar som om rapporterna om att förnybar energitillförsel, främst sol (PV) och vind kostnads- och prismässigt går om sina traditionella konkurrenter fossilt och kärnkraft duggar tätare och tätare. Det är bra!

Men låt oss inte glömma att effektvisering vanligen är både billigare, säkrare och mera miljövänligt! Se bilden nedan där man gjort en jämförelse mellan de åtgärder som täckas av “vita certifikat” (Energy Efficiency Obligations (EEO)) i ett antal länder. I det sämsta fallet (Vermont) är jämförpriset för energi tillfört från nätet 3,6 gånger dyrare än effektvisering och i det bästa (Danmark) 26 gånger dyrare! Med sådana siffror är det fortfarande mystiskt att så lite händer på effektiviseringsområdet.

World Economic Forum har gjort en handbok för dem som är sugna på att investera i förnybart “Renewable Infrastructure Investment Handbook: A Guide for Institutional Investors”. Letar man på deras hemsida efter något som handlar om effektvisering så letar man förgäves. Det finns en liten historia om att det vore klokt att göra så - i Indien! Men som siffrorna nedan antyder vore det väl så motiverat att göra en handbok som riktar sig till en vidare krets.

PS GOTT NYTT ÅR på er och på WEF!

image
FIGUR: Siffror ur - Rosenow J. and Bayer E. (2016) Costs and Benefits of Energy Efficiency Obligation Schemes. RAP 2016 (https://ec.europa.eu/energy/sites/ener/files/documents/final_report_on_study_on_costs_and_benefits_of_eeos_0.pdf)

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv