Effektvisering och jobben

Cambridge Econometrics har gjort en studie som syftar till att se hur jobb och levnadsvillkor påverkas av satsningar på effektivare energianvändning. Det är inte helt lätt att göra dessa bedömningar.

Det saknas tillförlitlig statistik (de har faktiskt bättre i USA) men det är framförallt ett avgränsningsproblem. Mycket av det som görs och som leder till effektvisering görs av andra skäl än just effektvisering. Man renoverar byggnader därför att de är nedslitna men effektviserar samtidigt, man byter ut en industriprocess därför att man vill förbättra arbetsmiljön men får effektvisering på köpet. Alltså det som vi kallar PLUS-värden (Multiple Benefits på IEA-språk). Men just av detta skäl så har också effektviseringen fördelar som inte alltid syns i kalkylen, till exempel på fastighetsvärdena.

The study also pointed out the existence of other reports which show increases in the value of buildings as a result of improved energy efficiency. In the US, values of buildings with energy performance certificates can be 10-16% higher than comparable non-certified buildings, according to the study.

En klar avgränsning är emellertid möjlig och det gäller att effektvisering (per se) ger högre sysselsättningseffekt än om man istället skulle satt pengarna i ökad energitillförsel. Effektvisering är mera “arbetsintensivt”. Men det finns ett behov att se till att man har rätt utbildad arbetskraft för ändamålet.

The study pointed out that while there is a great potential for energy efficiency jobs in construction, it may be difficult to train the workforce in the necessary skills due to the high levels of self-employment in the sector. The potential lack of skills in the sector could slow the take-up of energy efficiency measures, the study warned

.

Avgränsningarna gör att bedömningen av sysselsättningseffekterna är försiktiga men att en satsning kan innebära en femfaldig ökning till 2030. Se mera detaljer i tabell nedan.

image

GTP (Green Technologies and Practices): Jobs in which workers’ duties involve making their establishment’s production processes more environmentally friendly or reducing their use of natural resources. There are six categories of green technologies and practices, three of which are most relevant to energy efficiency: improve energy efficiency within the establishment (B); reduce or eliminate the creation of waste materials (E); and conserve natural resources (F).

En luftig Norgehistoria eller visionärt nytänkande?

Skall Norskt inrikesflyg i framtiden baseras på el “Norway aims for all short-haul flights 100% electric by 2040”?

Det finns substans bakom historien och den norska luftfartsmyndigheten har tagit några inledande steg och beställt ett prototypplan från Slovenien.

IFL Science (I fucking love Science) som ägnar sog åt att skriva populärvetenskapligt är inte helt säkra på att det kan funka och skriver “Electric Aircraft – The Future Of Aviation Or Just Wishful Thinking?

Men idag när alla tidningar luftar sin klimatångest och riktar den särskilt mot flygresorna kan detta vara något att ägna en eller ett par tankar. Inte minst för Sverige som nu rott hem en batterifabrik och som har traditioner inom flygindustrin. Glöm inte att SAS på norska tolkas som “Svenskt Allt Sammen”!  smile

Läs mer

Månadsindelade arkiv