(Fossilfri) ekonomi är att vilja

Om man vill vara föregångare för ett fossilfritt samhälle, med en tillhörande gynnsam ekonomisk utveckling, så finns möjligheterna. Av och till hävdar debattörer att man inte kan. De hänvisar bland annat till den så kallade Porterhypotesen (strict environmental regulations can induce efficiency and encourage innovations that help improve commercial competitiveness) som de hävdar inte gäller.

Men ett sådant synsätt är baserat på att företag alltid är vinstmaximerande och gör optimala val. Porterhypotesen utgå istället från att företag missar möjligheter. Något som ju har kunna visas genom beteendeekonomisk forskning. En förhållandevis ny studie (The Porter Hypothesis at 20: Can Environmental Regulation Enhance Innovation and Competitiveness?) av ämnet skriver:

The Porter Hypothesis was also criticized ... for being incompatible with the assumption that firms are profit maximizing. In other words, why would regulation be needed to encourage firms to adopt profit-increasing innovations? In fact, the Porter Hypothesis is based on the idea that firms often ignore profitable opportunities. Indeed, Porter directly questions the view that firms are always profit-maximizing entities: “The possibility that regulation might act as a spur to innovation arises because the world does not fit the Panglossian belief that firms always make optimal choices.

Så när vi nu vet att människor och företag inte beter sig optimalt så bjuder logiken att vi kan försöka påverka dem att göra annorlunda (och bättre) val än att fortsätta med nedsmutsande verksamhet. Ekonomi (och inte bara politik) är att vilja!

Men det är också viktigt att sådan vilja får uttryck som inte leder fel. Porter har själv givit några exempel i ett föredrag när man firade 20-årsjubileum av hypotesen:

• Expand measurement and benchmarking
• Support research and diffusion of learning
• Simplify regulatory processes and make them less costly, less time consuming, and more transparent
• Pursue consistency and international harmonization of policy
• Harness clusters/collaboration models
• Lengthen time horizons

I Sverige har vi erfarenhet av teknikupphandlingar som ett fungerande och konkurrensbefrämjande innovationsinstrument
IEA har visat med hjälp av lärkurvor att marknadsuppbyggnad (deployment) ger påtagliga genomslag i kostnader och prestanda. Och de har visat att man kan påverka marknader för ny energiteknik på en rad olika sätt.

Så om man inte vill ställa om till fossilfrihet säg det, men skyll inte på att marknaden inte kan förändras!
———————-
PS Olof Palme myntade uttrycket “Politik är att vilja”. Det profanerades senare av nationalekonomen Assar Lindbeck till “Ekonomi är att välja”. Men att välja kan man göra på två sätt när det gäller ekonomi. Antingen välja bland det som erbjuds mig (som passiv kund) eller välja vad som skall erbjudas (som aktiv och påverkande medborgare). I det senare fallet passar det bättre att “vilja”.

 

Trygghet eller mutor

En av beteendeekonomins intressantare upptäckter är den om vår bristande “bandbredd” för att kunna hantera den information som det krävs att vi klarar för att vara ekonomiskt rationella. Sendil Mullanaithan och Eldar Shafir visar hur i sin bok Scarcity. Botemedlet är ofta att skapa större trygghet för den som skall fatta sina beslut men upplever att de inte klarar av informationen, eller har tid tillräckligt eller att ett felslut kan leda till förluster. Hur kan vi transformera sådana insikter till åtgärder och policy för att effektvisera mera?

Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är slutanvändaren kunden som måste beröras av åtgärder för påverkan utan även (och kanske än mer) leverantörerna av produkter och installationer eftersom det är de som skall göra jobbet och de som skall stå för tryggheten. Ett sådant synsätt står i kontrast till den traditionella ekonomistiska synen att man bara behöver sockra erbjudandet med olika penningerbjudanden. Som om det behövdes “mutor” - effektvisering är lönsamt i sig själv!

Några alternativ kan vara:
* Auktorisation av utförarna. Något som EEF håller på att utveckla.
* Kunskapsbaserade paketlösningar. Baserade på energideklarationer och kartläggningar. Ett pågående EU-projekt vill skapa färdplaner (Roadmaps) av deklarationerna för att sätta både användare och leverantörer på spåret.
* Helhets- och funktionsinriktning. Utgående från det som kallas UBR (Unique Buying Reason). Användarnas överskuggande problem är ofta inte effektvisering, den ligger utanför deras bandbredd. Men deras riktiga problem (t.ex. hälsoproblem i byggnader, produktivitet i processer, sjukfrånvaro på arbetsplatser) kanske kan botas med effektiviseringsåtgärder
* Vidga perspektivet. De komplexa valen som hänger samman med effektivisering behöver illustreras bättre och sammanhangen klargöras. Exempel att göra paket av motor och varvtalsreglering till motorn. Jämför också Kostcirkeln eller e-handelns sätt att knuffa för andra produkter än den man köpt med frasen ”andra kunder har också köpt xxxx”
* Gör erbjudandena mera spännande. Många attraheras av att få tillgång till förnybar energi i lokal skala. Paketera solceller och andelar i vindkraft med effektiviseringsåtgärder så att den ekonomiska insatsen blir mindre, säkrare och tryggare. Här skulle ett engagemang från energidistributörerna kunna vara på sin plats med så kallade Vita certifikat (om de inte vore så dogmatiskt ointresserade!  wink )
* Förutse och förbered kommande åtgärder. Modellen finns i många sammanhang “Köp 2 betala för 1”. Om man kan anta att ytterligare åtgärder behövs inom inte alltför avlägsen framtid kan det vara klokt att tidigarelägga dem
* Dra nytta av grannarna. Industrinätverk är ett sätt att kunna nyttja erfarenheter som gjorts av andra i närheten och därmed få större trygghet.

Så sluta tänka i termer av ekonomiska lockbeten och mera i termer av trygghet!

Läs mer

Månadsindelade arkiv