Elmarknadsreform i Storbritannien

Öriket i väster har aviserat en reform som har till syfte att locka fram investeringar i koldioxidfri el och säkerställa tillgången på el. Reformen vilar på fyra pelare och de är ganska komplicerat att få en överblick vad gäller hur de olika delarna fungerar tillsammans. Förmodligen är detta, samt publiceringstillfället (strax före jul), förklaringen till att det är sparsamt med kommentarer ännu. Möjligen kan det också bero på att den Brittiska regeringens presentation av innehållet är rörig för att uttrycka det milt. grrr

1. Man skapar en ny variant av inmatningstariff (feed-in-tariffs) som betalar mellanskillnaden mellan marknadspris och kostnad för koldioxid-fri el (både förnybar och kärnkraft!) och slopar de gröna certifikaten, från 2017. Mellanskillnaden kan också tillfalla kunderna om priset är högre än kostnaden.
2. Elproducenter har tidigare varit undantagna från den särskilda klimatavgiften om de varit handlande inom EUs system för utsläppshandel (ETS), men detta upphör.
3. Man sätter en gräns för specifika utsläpp (g kol per kWh) från nya kraftstationer och som innebär att om de eldas med kol behöver de också koldioxidinfångning (CCS)
4. En “kapacitetsmekansim” skall se till att det finns tillräckligt med reservkraft i systemet antingen i form av kraftstationer eller som effektivisering (negawatt)! En intressant variant men otillräckligt beskriven.

Kommentarerna kommer bl.a. från Greenpeace som noterar att inmatningstariffens konstruktion innebär att man kan ge bidrag till kärnkraft och att gränsen för de specifika utsläppen kan innebära att man lockas till att låsa fast sig i dålig teknik.

WWF:s Kommentarer noterar också att stöd till teknik som är (eller borde vara) mogen, såsom kärnkraft, strider mot hela idén med inmatningstarifferna, se bild nedan. Stödet bör avse teknik i utvecklingsfast och i början av sin markandsintroduktion hellre än sådan som är etablerad, men ändå inte kan visa konkurrenskraft.

image

Figur från IEA:s “Deploying Renewables: Principles for Effective Policies- 2008”

Trygghet eller mutor

En av beteendeekonomins intressantare upptĂ€ckter Ă€r den om vĂ„r bristande “bandbredd” för att kunna hantera den information som det krĂ€vs att vi klarar för att vara ekonomiskt rationella. Sendil Mullanaithan och Eldar Shafir visar hur i sin bok Scarcity. Botemedlet Ă€r ofta att skapa större trygghet för den som skall fatta sina beslut men upplever att de inte klarar av informationen, eller har tid tillrĂ€ckligt eller att ett felslut kan leda till förluster. Hur kan vi transformera sĂ„dana insikter till Ă„tgĂ€rder och policy för att effektvisera mera?

Det Ă€r viktigt att komma ihĂ„g att det inte bara Ă€r slutanvĂ€ndaren kunden som mĂ„ste beröras av Ă„tgĂ€rder för pĂ„verkan utan Ă€ven (och kanske Ă€n mer) leverantörerna av produkter och installationer eftersom det Ă€r de som skall göra jobbet och de som skall stĂ„ för tryggheten. Ett sĂ„dant synsĂ€tt stĂ„r i kontrast till den traditionella ekonomistiska synen att man bara behöver sockra erbjudandet med olika penningerbjudanden. Som om det behövdes “mutor” - effektvisering Ă€r lönsamt i sig sjĂ€lv!

NĂ„gra alternativ kan vara:
* Auktorisation av utförarna. NÄgot som EEF hÄller pÄ att utveckla.
* Kunskapsbaserade paketlösningar. Baserade pÄ energideklarationer och kartlÀggningar. Ett pÄgÄende EU-projekt vill skapa fÀrdplaner (Roadmaps) av deklarationerna för att sÀtta bÄde anvÀndare och leverantörer pÄ spÄret.
* Helhets- och funktionsinriktning. UtgÄende frÄn det som kallas UBR (Unique Buying Reason). AnvÀndarnas överskuggande problem Àr ofta inte effektvisering, den ligger utanför deras bandbredd. Men deras riktiga problem (t.ex. hÀlsoproblem i byggnader, produktivitet i processer, sjukfrÄnvaro pÄ arbetsplatser) kanske kan botas med effektiviseringsÄtgÀrder
* Vidga perspektivet. De komplexa valen som hĂ€nger samman med effektivisering behöver illustreras bĂ€ttre och sammanhangen klargöras. Exempel att göra paket av motor och varvtalsreglering till motorn. JĂ€mför ocksĂ„ Kostcirkeln eller e-handelns sĂ€tt att knuffa för andra produkter Ă€n den man köpt med frasen ”andra kunder har ocksĂ„ köpt xxxx”
* Gör erbjudandena mera spĂ€nnande. MĂ„nga attraheras av att fĂ„ tillgĂ„ng till förnybar energi i lokal skala. Paketera solceller och andelar i vindkraft med effektiviseringsĂ„tgĂ€rder sĂ„ att den ekonomiska insatsen blir mindre, sĂ€krare och tryggare. HĂ€r skulle ett engagemang frĂ„n energidistributörerna kunna vara pĂ„ sin plats med sĂ„ kallade Vita certifikat (om de inte vore sĂ„ dogmatiskt ointresserade!  wink )
* Förutse och förbered kommande Ă„tgĂ€rder. Modellen finns i mĂ„nga sammanhang “Köp 2 betala för 1”. Om man kan anta att ytterligare Ă„tgĂ€rder behövs inom inte alltför avlĂ€gsen framtid kan det vara klokt att tidigarelĂ€gga dem
* Dra nytta av grannarna. IndustrinÀtverk Àr ett sÀtt att kunna nyttja erfarenheter som gjorts av andra i nÀrheten och dÀrmed fÄ större trygghet.

SÄ sluta tÀnka i termer av ekonomiska lockbeten och mera i termer av trygghet!

Läs mer

Månadsindelade arkiv