En gemensam energipolitik i Europa

Vad kan den komma att innehålla? Svaret får vi i den nya grönbok om NEP (New Energy Policy) som läggs fram och där man åtminstone noterar det som positivt att effektivisering och minskade utsläpp av växthusgaser är två av grundbultarna. Sedan finns några krumbukter där man oroar sig över att nationerna vill behålla “sina” energiföretag. Men det är väl koncentrationen som är det verkliga problemet? Och vilka monopol är värst? De som kan kontrolleras eller de som inte kan det? Det verkar också som om energikommissionären fått vika ner sig en aning inför mera “tillförselorienterade” krafter när man jämför formuleringarna med de som tidigare läckts ut.

Följande har klippts ur den svenska versionen av “Bränsle för framtiden: Europeiska kommissionen lägger fram sin vision om en energistrategi för Europa”

Sex prioritetsområden har identifierats:

För att fullborda den inre energimarknaden föreslår grönboken nya åtgärder, t.ex. en europeisk uppförandekod för energinätet, en prioriterad EU-plan för sammankoppling av nät, en europeisk tillsynsmyndighet för energiområdet och nya initiativ för att garantera lika konkurrensvillkor, särskilt när det gäller fritt tillträde till nätverk för konkurrerande företag. Konkreta förslag om detta kommer att läggas fram före årets slut.

Det andra prioritetsområdet gäller försörjningstrygghet på den inre energimarknaden, vilket garanterar solidaritet mellan medlemsstaterna. En tänkbar åtgärd som föreslås är inrättandet av ett europeiskt energiförsörjningsobservatorium och en översyn av den befintliga gemenskapslagstiftningen om beredskapslager av olja och gas för hantering av eventuella leveransstörningar.

En mer hållbar, effektiv och diversifierad energimix är det tredje prioritetsområdet. Vilken energimix en medlemsstat väljer är och förblir en fråga om utbytbarhet. De val en medlemsstat gör på energiområdet påverkar dock oundvikligen energiförsörjning i grannländerna och i gemenskapen som helhet. Detta skulle kunna uppnås genom en strategisk energiöversikt för EU som omfattar alla energipolitiska områden och innehåller en analys av fördelar och nackdelar med olika energikällor, från förnybara energikällor till kol och kärnkraft. Detta kan så småningom leda till att man sätter mål på gemenskapsnivå när det gäller EU:s övergripande energimix för att slå vakt om energiförsörjningen samtidigt som man respekterar medlemsstaternas rätt att själva välja sina energilösningar.

På det fjärde prioritetsområdet föreslår kommissionen ett antal åtgärder för att möta utmaningarna när det gäller den globala uppvärmningen. Kommissionen föreslår i synnerhet vad den handlingsplan för energieffektivitet som kommissionen kommer att anta senare år skulle kunna innehålla. I handlingsplanen kommer man att ange vilka åtgärder som är nödvändiga för att EU skall kunna spara 20 % av den energi som annars skulle konsumeras år 2020. Dessutom föreslås det att EU ska utarbeta en ny vägkarta för förnybara energikällor i EU, med siktet inställt på 2020 och därefter för att tillhandahålla ett stabilt investeringsklimat som ska skapa mer konkurrenskraftig förnybar energi i Europa.

Energieffektiv teknik och teknik för låga koldioxidutsläpp är en snabbt växande internationell marknad som kommer att vara värd många miljarder euro under kommande år. En strategisk plan för energiteknik enligt förslaget i det femte prioritetsområdet i grönboken ska garantera att industrin i EU blir världsledande när det gäller den nya generationen av teknik och processer.

Slutligen betonar grönboken behovet av en gemensam extern energipolitik. EU måste tala med en röst på den internationella arenan för att kunna reagera på utmaningar i form av ökande efterfrågan, höga och volatila energipriser, ökande importbehov och klimatförändringar. Därför föreslår kommissionen att den strategiska energipolitiska översikten bör ange prioriteringar när det gäller infrastruktur med tanke på EU:s försörjningstrygghet (bl.a. rörledningar och LNG-terminaler för flytande naturgas) och komma överens om gemensamma åtgärder för att se till att åtgärderna genomförs, tillhandahålla en vägkarta för att skapa en alleuropeisk energigemenskap med en gemensam lagstiftning på området, förnya strategin i förhållande till EU:s partner, däribland Ryssland, som är EU:s viktigaste energileverantör, vilket visar vårt ömsesidiga beroendeförhållande, samt slutligen föreslå en ny gemenskapsmekanism som ska göra det möjligt att reagera snabbt och samordnat på nödlägen när det gäller den externa energiförsörjningen.

Nu kan det äntligen sägas

“Hans Nilsson var ansvarig för det banbrytande svenska programmet för effektivare energianvändning vid Nutek på 1990-talet. Hans Nilssons arbete ledde till att prestanda för på marknaden befintliga enheter och komponenter blev avsevärt mer energieffektiva. Hans Nilsson ledde utveckling och genomförande av teknikupphandling för fragmenterade marknader som för kyl-frysskåp, värmepumpar, belysning, HF-don, energieffektiva småhus, fönster m.m. Detta gjorde man genom att bilda beställargrupper från bl.a. allmännyttiga företag och Sveriges kommuner och landsting för att ta fram underlag för upphandling av betydligt mer energieffektiva produkter än vad marknaden erbjöd. Teknikupphandling är numera också känd under namnet innovationsupphandling.”

Ja det är inte mina ord utan priskommittens så det måste vara sant. grin

Och på förekommen anledning så kan jag också berätta vad teknikupphandlingarna gick ut på och vad de resulterade i (redogörelsen på engelska).

Intressant är att metoden nyligen kommit i bruk i Indien! De kan ha låtit sig inspireras av den skrift vi gjorde på IEA kallad “Creating Markets for Energy Technology”.

Sprid gärna materialet!

Läs mer

Månadsindelade arkiv