En väl fungerande energimarknad

Som bekant vill Energimyndigheten inte använda så kallade viktningsfaktorer utan hellre se en “en väl fungerande energimarknad” för att kunderna skall göra rätt val när de överväger till exempel utformning av byggnader och installationssystem.

Det vore väl bra om man bara kunde hoppas att denna marknad levererade den produkt som kunderna behöver nämligen energinytta (ljus, kraft och värme). Istället är det emellertid energislagen var för sig som vanligen står till buds att välja mellan så DEN väl fungerande marknaden får vi nog även i fortsättningen bara hoppas på.

Undrar vi ändå över hur en sådan marknad skulle se ut får vi inte mycket vägledning från våra myndigheter men kanske från den Brittiska regleringsmyndigheten OFGEM som ställt samman beskrivningar över hur väl fungerande marknader kan bedömas på kort och lång sikt (se tabeller nedan).

Eftersom viktningsfaktorerna främst ‘är avsedda att ge vägledning på lång sikt och för en resurshushållning som inte alltid kan fångas i marknadstermer där till exempel externa effekter kunnat internaliseras så är särskilt kravet i OFGEMs tabell 3 intressant. Att marknaden skall vara responsiv för nya affärsmodeller. Då borde i konsekvensens namn Energimyndigheten vara närmast extatisk över möjligheten att driva den utvecklingen med “Vita Certifikat”!  grin

image

Trygghet eller mutor

En av beteendeekonomins intressantare upptäckter är den om vår bristande “bandbredd” för att kunna hantera den information som det krävs att vi klarar för att vara ekonomiskt rationella. Sendil Mullanaithan och Eldar Shafir visar hur i sin bok Scarcity. Botemedlet är ofta att skapa större trygghet för den som skall fatta sina beslut men upplever att de inte klarar av informationen, eller har tid tillräckligt eller att ett felslut kan leda till förluster. Hur kan vi transformera sådana insikter till åtgärder och policy för att effektvisera mera?

Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är slutanvändaren kunden som måste beröras av åtgärder för påverkan utan även (och kanske än mer) leverantörerna av produkter och installationer eftersom det är de som skall göra jobbet och de som skall stå för tryggheten. Ett sådant synsätt står i kontrast till den traditionella ekonomistiska synen att man bara behöver sockra erbjudandet med olika penningerbjudanden. Som om det behövdes “mutor” - effektvisering är lönsamt i sig själv!

Några alternativ kan vara:
* Auktorisation av utförarna. Något som EEF håller på att utveckla.
* Kunskapsbaserade paketlösningar. Baserade på energideklarationer och kartläggningar. Ett pågående EU-projekt vill skapa färdplaner (Roadmaps) av deklarationerna för att sätta både användare och leverantörer på spåret.
* Helhets- och funktionsinriktning. Utgående från det som kallas UBR (Unique Buying Reason). Användarnas överskuggande problem är ofta inte effektvisering, den ligger utanför deras bandbredd. Men deras riktiga problem (t.ex. hälsoproblem i byggnader, produktivitet i processer, sjukfrånvaro på arbetsplatser) kanske kan botas med effektiviseringsåtgärder
* Vidga perspektivet. De komplexa valen som hänger samman med effektivisering behöver illustreras bättre och sammanhangen klargöras. Exempel att göra paket av motor och varvtalsreglering till motorn. Jämför också Kostcirkeln eller e-handelns sätt att knuffa för andra produkter än den man köpt med frasen ”andra kunder har också köpt xxxx”
* Gör erbjudandena mera spännande. Många attraheras av att få tillgång till förnybar energi i lokal skala. Paketera solceller och andelar i vindkraft med effektiviseringsåtgärder så att den ekonomiska insatsen blir mindre, säkrare och tryggare. Här skulle ett engagemang från energidistributörerna kunna vara på sin plats med så kallade Vita certifikat (om de inte vore så dogmatiskt ointresserade!  wink )
* Förutse och förbered kommande åtgärder. Modellen finns i många sammanhang “Köp 2 betala för 1”. Om man kan anta att ytterligare åtgärder behövs inom inte alltför avlägsen framtid kan det vara klokt att tidigarelägga dem
* Dra nytta av grannarna. Industrinätverk är ett sätt att kunna nyttja erfarenheter som gjorts av andra i närheten och därmed få större trygghet.

Så sluta tänka i termer av ekonomiska lockbeten och mera i termer av trygghet!

Läs mer

Månadsindelade arkiv