Energikartläggningar (EU direktivet artikel 8)

eceee har låtit göra en analys av hur effektiviseringsdirektivets artikel 8 om energikartläggningar i större företag efterlevs och kan förbättras.

En springande punkt är att direktivet kräver kartläggning men inte genomförande av de åtgärder som kartläggningen visar på. En observation som EEF också gjort tidigare.

Man tycks anta att företagen är allmänt omedvetna, men så snart det uppenbaras för dem att här finns en ekonomiskt attraktiv potential då hugger de som ilskna kobror.

Det är perspektivet om den ekonomiskt rationelle aktören. Det som spelat oss ett spratt i flera decennier. Det är naturligtvis bra om man får en bättre uppfattning om hur energieffektivisering skall bli synligt på företagens radarskärm och göras attraktivt genom att man förstår dess strategiska betydelse för företagens överlevnad och utveckling.

Men det som avgör om det är en pudding man lagat är om puddingen blir uppäten (the proof of the pudding is the eating)! Det är alltså genomförandet vi måste ha för ögonen.

eceee’s studie pekar också på att företagsstorleken kanske inte är det bästa sättet att skilja agnarna från vetet. Det finns många små företag med stor energianvändning och stor potential som borde tas med. I all synnerhet nu när idén om industrinätverk håller på att etableras och sprida sig.

 

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i årets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se också bild 1 nedan), som de motiverar så här:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersätter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de använde för att visa hur långt man borde gå för att klara klimatmålet enbart. Däremot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi är på väg enbart med de beslut som fattats i världens olika hörn. Och som synes i bild 2 är det fortfarande energieffektvisering som är det stora numret för att klara världens behov av förbättring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt på alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan där man sparar ordentligt, se bild 4.

Läs mer

Månadsindelade arkiv