Energipolitik - utveckling eller förvaltning?

När nu EUs effektiviseringsdirektiv snart släpps finns anledning att påminna om varför det kommit till. Vanligtvis läser vi bara paragraferna men motiven bakom är viktiga för att förstå varför paragraferna finns. Där står (fetstilen är min):

The Union is facing unprecedented challenges resulting from increased dependence on energy imports and scarce energy resources, and the need to limit climate change and to overcome the economic crisis. Energy efficiency is a valuable means to address these challenges. It improves the Union’s security of supply by reducing primary energy consumption and decreasing energy imports. It helps to reduce greenhouse gas emissions in a cost-effective way and thereby to mitigate climate change. Shifting to a more energy-efficient economy should also accelerate the spread of innovative technological solutions and improve the competitiveness of industry in the Union, boosting economic growth and creating high quality jobs in several sectors related to energy efficiency.

Om man läser bestämmelserna som sedan följer med ovanstående motiv för ögonen så kanske det är möjligt att implementera direktivet så att energisystemet utvecklas istället för att, som länderna nu gör, försöka spela Svarte Petter och dra sig undan så mycket man kan. För då blir politiken bara en fråga om smart förvaltning.

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv