Energiskatter och principer

Tänk om man haft en krona för varje gång någon förklarat att energianvändningen styrs av prisnivån. Då skulle man haft ett fett bankkonto nu.

Sådana påståenden kan emellertid starkt ifrågasättas när det gäller hur priskänsliga vanliga småkunder är. Energianvändningen är inte någon dominerande post i budgeten och det är svårt att utröna vilka åtgärder som kan minska energianvändningen. “Det är inte svårt men komplicerat”.

Men det borde rimligen vara mera sant när det gäller storförbrukare. Ändå är det storförbrukare av olika slag som har skattelättnader och lägre pris trots att det är de som både borde lättare motiveras av prisnivån och lättare kunna utröna vad som kan göras.

Detta kan man till nöds stå ut med eftersom motivet för skattelättnaderna ofta är industripolitiska och kan ha stor betydelse för till exempel sysselsättningen på vissa orter med stor andel tung industri. Det vill säga samma slags motiv som många länder använder för att skydda sin fossilindustri (men som vi då tycker är diskutabla).

Men nu när det gjorts en skatteutredning som föreslår rejäla lättnader för vissa delar av IT-branschen (som sannerligen inte är sysselsättningsintensiv) då börjar man undra över principerna. För att inte tala om hur våra styrande ser på priskänsligheten!

Jag välkomnar särskilt förslaget om lägre beskattning av el som förbrukas i större datacenter, säger Charlotte Svensson, statssekreterare på Finansdepartementet, som har tagit emot utredningen.

Kan inte elskatten fungera som ett incitament för företagen att bli mer energisnåla?
– Den kan fungera så, men jag tror att de redan gör mycket,.... säger kammarrättsråd Rolf Bohlin som har lett utredningen

Hoppsan! gulp

 

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv