EU Efficiency Action Plan

Så kom den till slut efter en hel del stridigheter, handlingsplanen för effektivare energianvändning. Den finns också i en kortare broschyrform. Det ha sagts att fördröjningen beror på att man velat vässa planen som tidigare varit alltför tam. Det kan vara sant för vissa dela verkar nya och spännande, som t.ex EU-kravnivåer för byggnaders energianvändning (kWh/m2) och en strategi för passiv-hus. Ambitionsnivån har skruvats upp ytterligare ett snäpp över de 20% man talat om tidigare.

Och man blir tydligare på att den 1% effektiviseringsförbättring som man skall ha varje år är utöver det som uppnås “spontant”. Frikopplingen från den ekonomiska utvecklingen befästs. BNP skall följa den övre linjen i diagrammet och energianvändningen den nedre.
image

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv