Eurelectrics vision av 2050

Eurelectric som är den Europeiska samarbetsorganisationen för elenergiföretag, och i vilken f.ö. Lars Josefsson vattenfall är ordförande, har gett en första smygtitt på sin rapport om det koldioxidneutrala Europa 2050. Den vill slå ett slag för förnybar energi, koldioxidinfångning, smarta nät och utbredd effektivisering vilka alla sägs fordra rejäla insatser (=investeringar).

Inte oväntat menar man att elektrifiering i sig innebär effektivare användning: “The key to Europe’s low-carbon future will be on the demand side, where a paradigm shift is needed away from direct use of fossil fuels to energy-efficient electric systems ? including electric road vehicles and electric heat pumps”, säger Josefsson. Men tittar man på siffrorna som redovisas, se bild nedan, tycks det som om systemverkningsgraden snarare sjunker än ökar och vi är tillbaka på frågan om primärenergi och marginalenergi igen verkar det. Och på frågan om hur primärenergin beräknas vilket inte enkelt framgår av det nu redovisade materialet.

Kritik kommer från dem som sysslar med förnybar energi och som menar att dessa resurser, trots en markant tillväxt i Eurelectrics vision, inte tillmäts sin fulla kapacitet.

 

image

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv