Blir det någon grön vår i Europa?

Europas ledare tar nästan varje tillfälle som finns att deklarera sin bekännelse till behovet av att göra ekonomin “grönare”. Översynen av den s.k. Lissabonstrategin och dess uppdatering med siktet ställt på 2020 avslöjar att det inte är så mycket bevänt med talet. Remissrundan är avslutad och rapporteras i en första omgång, men läsning av det dokumentet ger inget nytt om man inte har ett mycket tränat öga för att tränga igenom de vanliga “liturgiska texterna” från länder och intressegrupperingar. Varken mycket väsen eller särskilt mycket ull.

Det finns mer av intresse att hämta ur en del av underlagsmaterialet. Ett antal professorer (däribland Bengt-Åke Lundvall) har gjort en sorts sammanfattning av läget där man bl.a. tar upp bristerna i vårt mått av välstånd t.ex. genom BNP där miljöförstöring kan se ut som ökad levnadsstandard. De tar också upp strategier för uthålliga innovationer;
* med inriktning på teknik för låga emissioner,
* med tätare samverkan mellan företag, forskning och utbildning
* att välfärdssystemen bör understödja förändring och ökad jämlikhet
* att det finansiella systemet skall betjäna den reala ekonomin!!

Bakom detta dokument står Maria Joăo Rodrigues som också är är en av dem som lanserade Lissabonstartegin en gång i tiden. Hon säger: “This larger and deeper concept of well-being should be the driver to renew our development model”

Bengt-Åke Lundvalls bidrag tar upp ett antal viktiga punkter i kortform, t.ex. följande:
13. Historically important technological breakthroughs came about with major government intervention. This is true for the Industrial Revolution, for the construction of Railways and for the ICT-revolution. A coordinated effort to promote a green economy is necessary to avoid global warming. History indicates that it may also be seen as a way to establish a new growth path.

17. Europe has a role in promoting innovation policy in this broad sense. Imposing illusory ?best-practices? on member states may, given the systemic features of the knowledge based economies, be less efficient than organizing ?learning by comparing?.

19. In some areas even Europe is too small to go alone. This is true for ?megascience? projects related to the oceans, major diseases and for developing, diffusing and using technologies that may reduce global warming.

 

 

Indien Àr inte ett U-land utan en föregÄngare

Saurabh Kumar som Àr chef för vÀrldens största energitjÀnsteföretag EESL berÀttar i en artikel om deras aktiviteter och att de hÄller pÄ att expandera till bland annat Storbritannien. LÀs (och lÀr)!

Deras hitintills största framgĂ„ng Ă€r expansionen pĂ„ LED-marknaden vilket resulterat i lĂ€gre priser (med 90%!) och bĂ€ttre prestanda ifrĂ„ga om bĂ„de tekniskt utbyte och kvalitet. De Ă€r pĂ„ vĂ€g med elfordon, solceller, byggnadsrenovering och affĂ€rsmodeller (Pay-as-you save). ReflexmĂ€ssigt sĂ€ger mĂ„nga att “ja-ja” det Ă€r Indien dĂ€r har de andra (lĂ€gre) krav. LĂ€s igen och se att skillnaderna finns inte ens i det avseendet!

Det svÄraste Àr att förstÄ det Indiska systemet att rÀkna. Vad betyder t.ex.:

A World Bank study has assessed the untapped potential of energy efficiency market at Rs.1.5 lakh crore.

1 Lakh= 100 000 och 1 Crore=10 millioner men vad blir Rs.1.5 lakh crore i kronor?? smirk

Läs mer

Månadsindelade arkiv