Nu börjar omröstningsresultaten (om vi får göra analogin) strömma in från de deltagande EU-länderna som skall redogöra för sina ambitioner när det gäller bland annat energieffektiviseringen och hur den passar in bland andra EU-mål.
ENDS Europe som har gjort en första jämförelse konstaterar att länderna divergerar mycket ifråga om hur målen sätts och uttrycks. Man har utnyttjat flexibiliteten i effektiviseringsdirektivet maximalt. Sverige förefaller också (lyckligtvis) vara ensamt om att använda U-landstricket med intensitetsmål som relateras till BNP. ENDS sammanfattar:
For example, Ireland has set a 20% energy-saving target based on the average final energy consumption for the period 2001-05, while Sweden aims for a 20% reduction in energy intensity compared with 2008 levels.
Italy says it aims to cut its energy use by 20 million tonnes of oil equivalent a year. A report published by the national agency for new technologies last year has indicated the country will slightly exceed its interim 2016 target.
The Netherlands looks to improve its energy efficiency by 1.5% a year compared with an annual average of 1.1% since 2004. In France, the government says final energy consumption should be between 128 and 131Mtoe by 2020.
Näringsdepartementets redogörelse (N2013_2075_E.pdf) om hur den svenska modellen fungerar är välgörande osentimental och tydlig. Utan att darra på manschetten visar man att med bibehållen måluppfyllelse kan man nära nog fördubbla energianvändningen till 2020! Nåja en BNP-ökning med 5% per år i 12 år är kanske inte i sikte, men använder man U-landsmetoder så är det väl också logiskt att använda U-länders tillväxtsiffror.
Det blir i vart fall ingen 12-poängare från kommissionen kan jag lova.
Skrivet av Hans Nilsson, 2013-05-17.
(0) Kommentarer • Permalink