EU:s väg ur krisen - effektivare energianvändning

Kommissionen har presenterat en återhämtningsplan för Europas industri och som i stor utsträckning vilar på behovet att effektivisera energianvändningen och förnya energisystemet (se citat nedan). Planen är vävd kring tanken att de snabba insatser som behövs skall lägga grunden för långsiktig industri- och näringsutveckling.

I planen ingår bl.a. förslag som att:
* ge särskilt god finansiering till åtgärder som sträcker sig längre än gängse miljökrav (sid 12)
* fokusera på åtgärder i byggnader, belysning, kyla och värme, men också fordon och maskinell utrustning(sid 13-15)
* Länderna skall sätta upp höga mål för effektivisering för offentliga sektorns verksamhet och för byggnader samt skapa incitament genom bl.a. skatteinstrumentet för att locka till åtgärder (sid 14)
* stimulera en snabbare marknadsomställning för miljövänliga produkter bl.a. med sänkt moms för dessa (sid 15)

Om regeringen vill omsätta detta i praktisk handling så behöver det inte bli så rasande svårt. Mycket av förslagen finns redan i Energirådgivarnas skrifter Mera verkstad och Mera Lokal Verkstad.

Vill man hellre utgå från ett material som ligger närmare kanslihuset kan man ta det gamla förslaget från miljövårdsberedningen. Där hittar man ett 10-punktsprogram för omställning och som var inriktat på höga mål.

Så här säger kommissionen:

“Smart investment means investing in the right skills for tomorrow’s needs; investing in energy efficiency to create jobs and save energy; investing in clean technologies to boost sectors like construction and automobiles in the low-carbon markets of the future; and investing in infrastructure and inter-connection to promote efficiency and innovation.”

“In times of hardship, our action must be geared to help those most in need. To work to protect jobs through action on social charges. To immediately address the long-term job prospects of those losing their jobs, through the European Globalisation Adjustment Fund and an accelerated European Social Fund. To cut energy costs for the vulnerable through targeted energy efficiency.”

Vår obändiga lust att förenkla

Är det vår naturliga vilja att göra det lätt för oss som gör att vi har så svårt att hantera energieffektivisering (och andra) miljöförbättringar? För nog är det lite konstigt att saker som är uppenbart kloka att göra inte blir av! Några saker som ständigt leder oss på villovägar:

1. Vår föreställning om vad som driver ekonomin. Visst vore det bra om allt som är lönsamt genomförs med automatik eftersom vi alla agerar ekonomiskt rationellt! Det är ju den gängse uppfattningen bland många som styr i vårt samhälle. Nu börjar man vakna till lite grann genom insikten om beteendeekonomin och inse att vi alla är mänskliga och kanske också lite lata. Det gör hela problemet lite svårare men inte ohanterligt vilket visas bl.a. i en uppsats från Lunds Universitet.

Det skulle också vara spännande att se lösningar på hur PLUS-värdena (Multiple Benefits) kan räknas in i en kalkyl och nyttan fördelas. (Ett förslag kommer att ges i IEA DSM University webinar torsdagen den 23 november)

2. Vår förhoppning om en frälsande teknisk lösning. Energisystem skall vara smarta (så slipper vi själv vara det). Köp och ladda ned en app som sköter systemet. Vår fixering vid NY brilliant teknik gör att vi undviker att ompröva vad vi själva gör. Vår fixering vid snygga prylar och yta har givit oss reglage för allt från kranar, termostater och reglage för elektroniken i hemmet som gör dem svåra att hantera.

3. Vår fixering vi att energitillförseln löser problemen.. Det börjar nästa bli tröttsamt att se all förtjusning över att förnybar energi blir billigare och billigare och billigare…Eftersom det också inrymmer en förhoppning om att vi kan använda hur mycket energi som helst (det skadar ju inte miljön…eller hur?). En gång sade man om kärnkraften att den skulle bli “too cheap to meter” och ett av våra riksdagspartier hoppades att ett pärlband av känkraftverk längs Norrlandskusten skulle rädda älvarna.

Det skulle kännas bättre om man fick se förslag till lösningar där till exempel lokalt producerad förnybar energi (kanske från kollektiv) matchades mot energieffektvisering så att systemen kompletterar varandra och ger större trygghet/flexibilitet i försörjningen.

4. Vår blindhet för att de som gör jobbet finns runt hörnet. De företag som kan de vardagliga tekniska lösningarna finns i kvarteret bredvid. Det är inte i första hand de stora drakarna eller en förnyelse av de gamla energiföretagen som är viktigast. De är också välkomna och flera av dem är riktigt intresserade och nyttiga men ändå är den stora kapaciteten att finna hos våra närmaste hantverkare och installatörer. Men de behöver erkännas och aktiveras.

Det är egentligen inte så svårt men vi måste lyfta blicken en aning!

Läs mer

Månadsindelade arkiv