Faktaresistens light?

I DN har man startat en artikelserie om “faktaresistens”. Ett fenomen som de flesta av oss stött på till exempel över fikabordet på jobb där någon luftat sin misstänksamhet mot etablissemanget som de menar konspirerar och förvränger. Det brukar sällan hjälpa att efterlysa deras belägg eller att själv presentera fakta. Det blir som att hälla vatten på en gås. Dessa personer är “faktaresistenta”.

Ibland undrar jag om vi inte också har ett fall av “faktaresistens light” när det gäller energieffektvisering. Det spelar ingen roll hur mycket bevis man presenterar. De klingar för döva öron. Inte minst bland vissa företrädare för NÄRINGSLIVET (bestämd form singularis).

Jovisst brukar de säga! Men, tillägger de, vi har gjort all effektivisering som är motiverad och kostnadseffektiv. Därför att vi är konkurrensutsatta och måste vända på varenda krona.

Visserligen motbevisades sådana påståenden av det saligen avsomnade PFE-programmet. Där hittade samma sorts företag massor av ogjord effektivisering när de lockades med en ganska blygsam skattereduktion. Vissa företag har svårt att motstå ett bidrag och i synnerhet om det kallas skatteminskning!

Fakta vinner alltid men ibland måste de tydligen ha ett omslag av presentpapper. cheese

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv