Gratislunchen som man får betalt för att äta!

McKinsy-studierna som visar åtgärder med “negativa kostnader” har publicertats nu för många länder och blivit en slags “norm” för att visa var potentialerna finns och var man bör sätta in stötarna för att skapa uthålliga energisystem. Nu senast har Siemens gjort en studie av samma sort för London (se bild). Siemens skriver att för att åstadkomma ett uthålligt London behövs regulatoriska förändringar, ändringar i vanor och brukarbeteende och därutöver introduktion av ny innovativ teknik, men hela paketet betalar sig själv till två tredjedelar.

Borde inte detta vara en uppgift för den s.k. energieffektiviseringsutredningen att verifiera även för Sverige? “Formatet” för presentation på det här sättet har stora fördelar för att visualisera möjligheterna till förändring.

image

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv