Flexibilitet - hurdå menar Du?

Ungefär så kan man snabbt sammanfatta den yrvakenhet som finns i energisverige när det gäller så kallad “Demand Response”. Ett sätt att handskas med energisystemet så att kunderna får vad de vill, betalar vad det kostar och får valuta för pengarna. Metoden har använts länge i USA men är nära nog okänd i Sverige.

IEAs DSM-Program ordnar ett webinarium den 14 oktober klockan 15 när det finns goda möjligheter att lära sig hur det fungerar och framförallt hur det kan fungera ännu bättre. Också hos oss. Man visar möjligheterna i ett system med bland annat större inslag av solenergi, vind, elfordon och värmepumpar.

Demand response is seen as measure to increase the power system flexibility. Recent developments from research projects and pilots pave the way to large scale deployment and commercialization. This webinar will present the potentials of different DR technologies and different national and international approaches and discusses how flexibility of demand is making its way into markets and network operation. IEA-DSM Task 17 addresses the current role and potential of flexibility in electricity demand and supply of systems of energy consuming/producing processes in buildings (residential and commercial) equipped with DER (Electric Vehicles, PV, storage, heat pumps, ...) and their impacts on the grid and markets.

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv