Framtiden har många tillfartsvägar

Utredningen om fossilfri fordonstrafik (Fossilfrihet på väg) har presenterats och grundlighet tar plats. Det är över 1000 sidor som delats upp på två volymer (som vi kan kalla Bakgrund och Resultat.)

Det är en rad åtgärder som granskats och där man föreslår medel för att åstadkomma radikala förändringar (se potential i ord och bild nedan)
1. Stimulera samhällsomställning mot minskade och effektivare transporter
2. Infrastrukturåtgärder och byte av trafikslag
3. Effektivare fordon och ett energieffektivare framförande av fordon
4. Biodrivmedel
5. Eldrivna vägtransporter

Naturligtvis har detta en påverkan även på drivmedelspriserna:

Föreslagen höjd energiskatt på dieselbränsle tillsammans med ökad användning av biodrivmedel genom kvotplikt och premiemodellen bedöms ge ett ökat drivmedelspris på som mest 2 kronor per liter dieselekvivalent i mitten av 2020-talet.

Vilket är en avsevärd skillnad från Konjunkturinstitutets 42 kr som de kom fram till i sin rapport om energi- och miljöpolitik. KI noterar klädsamt nog dock att:

Inget analysverktyg är anpassat för att studera så stora förändringar som målet om en fossiloberoende fordonsflotta innebär. Resultaten bör därmed tolkas med stor försiktighet.

Det låter sig sägas! Nu skall man heller inte utgå från att tjocka rapporter alltid är bättre än tunna, men “Fossilfrihet på väg” har gjort ett grundligt arbete och visar flera möjligheter för vår framtid. Och det känns mycket mera spännande och trovärdigt än att tjura över den omöjlighet som chockhöjda bränslepriser skulle innebära. Kan det vara något med analysverktygen? Det kanske behövs mer än ett? cheese

 

image
——
image

Indien är inte ett U-land utan en föregångare

Saurabh Kumar som är chef för världens största energitjänsteföretag EESL berättar i en artikel om deras aktiviteter och att de håller på att expandera till bland annat Storbritannien. Läs (och lär)!

Deras hitintills största framgång är expansionen på LED-marknaden vilket resulterat i lägre priser (med 90%!) och bättre prestanda ifråga om både tekniskt utbyte och kvalitet. De är på väg med elfordon, solceller, byggnadsrenovering och affärsmodeller (Pay-as-you save). Reflexmässigt säger många att “ja-ja” det är Indien där har de andra (lägre) krav. Läs igen och se att skillnaderna finns inte ens i det avseendet!

Det svåraste är att förstå det Indiska systemet att räkna. Vad betyder t.ex.:

A World Bank study has assessed the untapped potential of energy efficiency market at Rs.1.5 lakh crore.

1 Lakh= 100 000 och 1 Crore=10 millioner men vad blir Rs.1.5 lakh crore i kronor?? smirk

Läs mer

Månadsindelade arkiv