Framtidens energitjänster

Vi behöver ett fundamentalt nytänkande inte bara hos myndigheterna utan även hos leverantörerna för att åstadkomma den omstrukturering som behövs för att göra verklighet av de potentialer som finns. Det är populärt att tala om de “lågt hängande” frukterna och att raljera med dem som inte plockar dem trots att de hänger framför näsan. Men vi behöver också jobba med skördemaskinerna det vill säga de företag som gör energinyttan tillgänglig. “Energitjänstemarknaden” behöver utveckla sina affärsmodeller-

Användaren söker energins nytta (ljus, kraft, värme, kyla) vilket man får av kombinationen energi + den installation/apparatur som man har. Installationerna kan ha olika verkningsgrad (=vara mer eller mindre effektiva). Användarna har mycket olika förutsättningar för att göra goda val.

Det behövs ett bredare utbud från effektiviseringsindustrin och som bättre matchar den mångfald av kundkategorier som finns, från små till stora, från rena lekmän till kompetenta. Även många kompetenta saknar kapacitet och tvingas i sitt dagliga värv prioritera andra arbetsuppgifter än att hushålla effektivt.

Det innebär att flera produktleverantörer måste identifiera ”energitjänster” som en affärsmöjlighet för dem och forma allianser med (var-)andra.

Utveckling av affärslösningar bör också sökas i en horisontell integration (kombination av tekniker för effektvisering och även kombination med t.ex. lokal energiförsörjning). Därutöver kan man behöva utveckla former för tillhandahållandet så att trygghet och funktion säkerställs över en längre tidsperiod vilket kan ske genom auktorisation, servicekontrakt, delning och kollektiv upphandling etc.

I bilden nedan görs ett försök att skissa olika utvecklingsvägar:
1. INNEHÅLL, så att man tar hänsyn inte bara till delar av installationen (t.ex. isolering, belysning, motorer) utan gör paketlösningar som kan leveraras vid olika tidpunkter men succesivt kompletteras. Att man vid något tillfälle också tar hänsyn till energileveransen, kanske med lokal försörjning, helt eller delvis.
2. FORM, så att man efter att ha fått “hårdvaran” på plats också ser till att den fungerar och justeras. Men även att man kan engagera sig i lösningar som siktar på delning (av till exempel lokala energianläggningar) och kretslopp (genom att kanske se till att reparationstjänster ingår). Vissa telefonföretag gör affär av att byta ut till senaste modell och det kanske kan vara intressant även i vår bransch? Inte så att den gamla skrotas utan uppgraderas?
3. TID, så att man efterhand som situationen medger ser till att underhålls- och ombyggnadstillfällen utnyttjas. Varken Rom eller det uthålliga samhället byggs på en dag!

image

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i årets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se också bild 1 nedan), som de motiverar så här:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersätter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de använde för att visa hur långt man borde gå för att klara klimatmålet enbart. Däremot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi är på väg enbart med de beslut som fattats i världens olika hörn. Och som synes i bild 2 är det fortfarande energieffektvisering som är det stora numret för att klara världens behov av förbättring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt på alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan där man sparar ordentligt, se bild 4.

Läs mer

Månadsindelade arkiv