Från åtagande till åtanke

Den kanske viktigaste försämringen vid klimatmötet i Warszawa var när man bytte ut kravet på att länderna skulle meddela sina åtaganden (committments) på klimatområdet till att redovisa sina möjliga bidrag (contributions). Detta kan närmast ses som att de kommer att ha klimatåtgärder i åtanke men inte är beredda att stå för dem och resultatet. Redan tidigare var det osäkert vad man skulle uppnå men med denna uppmjukning har man gjort utfallet till ren hasard. Möjligheten att vinna kampen mot uppvärmningen beror på tur snarare än arbete.

Kanske ligger det i tiden och kanske var det tanken när Nordhaus kallade sin senaste bok “Klimatkasinot” (The climate casino). Paul Krugman recenserar boken i New York Review of Books och avslutar med intressanta, men pessismistiska, funderingar över vem som kan låta sig övertygas av bokens recept att med en kombination av koldioxidskatt och regleringar se till att uppvärmningen begränsas. Krugman konstaterar att vi spelar med civilisationen som insats och att vi bara har en insats och ett spel.

Nordhaus skriver att marknaden ensam inte kommer att lösa problemet och även om han knyter stora förhoppningar både till ekonomernas bedömningsförmåga och ingenjörsvetenskapens finurlighet medger han stora osäkerheter. Främst i det som han kallar ohanterbara (unmanageable) system, såsom havsnivå, havsförsurning och artförluster, vilka han skiljer från hanterbara system, såsom jordbruk och hälsa.

Så den nu pågående trenden att går från åtagande till åtanke, eller att som man i EU diskuterar att begränsa målen för klimatpolitiken till ETT utsläppsmål samt skippa målen för förnybar energi och för energieffektivisering, verkar bara vara ett sätt att minska våra egna chanser i klimatkasinot.

Är Trigeneration på gång igen?

De nordiska länderna har varit föregångare när det gäller att utnyttja bränslen klokt i energiomvandlingen och kraftvärmen (cogeneration) är en framgångssaga. För något decennium sedan började man prata om ytterligare en variant nämligen trigeneration. Man skulle kunna få både el, värme och kyla ur en anläggning (se bild nedan).

Det har emellertid inte blivit någon stor hit (ännu) men det kanske ändras nu när EESL i Indien träder in på scenen. Och det kanske är naturligare att ett land med så påtagliga behov av kyla i en allt värmare värld är de som knuffar på. De ser en marknad som är långt ifrån försumbar:

a new $20 billion market that will include gas engines to produce cooling, heat and electricity to halve power costs for establishments like hotels, hospital and malls

Personligen känns det kul med tanke på att jag försökte knuffa för det här för många år sedan (http://fourfact.se/images/uploads/Energieffektivisering_pa_riktigt.pdf) och tänkte då på att vi i Sverige har avsevärt kunnande på områdena el, värme och kylteknik. Kanske är det dags nu?

Möjligen kan intresset dessutom påverkas av att det är företag som tillhandahåller effektiviseringsteknik som går bäst på börsen nuförtiden:

Efficiency drive
The outperformance is driven by companies involved in the provision of products, materials and services related to energy efficiency.

Läs mer

Månadsindelade arkiv