Fullt och helt inte styckevis och delt

Uttrycket lär vara från Ibsens drama Brand: “Var det du är och var det helt och icke styckevis och delt” men kan appliceras på energieffektvisering. Ett av de mest framträdande dragen för vår bransch är nämligen fragmentiseringen. Ingen bryr sig och ingen tar ansvar för helheten. Man hoppas (!?) att genom uppdelning av ansvaret där alla var och en för sig gör så gott de kan så skall slutresultatet bli “optimalt”. En romantisk inställning som särskilt kommer till uttryck i uppdelningen i ett antal myndigheter som agerar utan någon koordinering och som när de tillfrågas vill göra gällande att en “korrekt” prissättning löser problemet. Nyligen framförd av Energimyndigheten i ett yttrande där de också påstår att energieffektvisering kan vara negativt för energisäkerheten!

Nu efter Parismötet kan man möjligen hoppas att kravet på återkommande redovisningar av vad varje enskilt land gör och hur de lyckas också leder till en tillnyktring i Ibsens anda. Myndigheterna måst dels samverka bättre och dels bättre förstå hur den där mystiska kunden fungerar i verkligheten vilket avviker från de vanliga läroböckerna.

1. Kunden har liten möjlighet att respondera på prissignalen eftersom den i sig är komplicerad. För el har man olika priser på distribution och energi från olika leverantörer vilka skall sammanvägas.
2. Även med den bästa information i världen kan den övervägande majoriteten av användare inte sätta samman ett fungerande paket av olika effektiviseringsåtgärder från olika teknikområden och jämföra dem
3. Även med ideal information så tolkar användaren den utgående från högst begränsad erfarenhet och blir beroende av förenklade beslutsregler (tumregler, hörsägen etc.) vilket visas av den ”beteendeekonomiska forskningen”.

Även om den professionella “kunden”, såsom energiföretagen, i allt väsentligt fungerar ekonomiskt rationellt så gäller detta inte för majoriteten av oss andra som förväntas utgöra den marknad som faktiskt skall genomföra åtgärderna. Vi som i vår ignorans bara vill ha ljus, kraft och värme och som varken är civilekonomer eller -ingenjörer och som gör våra kalkyler genom att jämföra med grannen.

 

IEAs Sustainable Development Scenario. Ett genombrott

IEA presenterar ett nytt grepp i årets World Energy Outlook, WEO, med sitt Sustainable Development Scenario, SDS (se också bild 1 nedan), som de motiverar så här:

(The) approach of treating individual policy goals in isolation has limitations. The 17 SDGs of the 2030 Agenda for Sustainable Development formally came into force in 2016. The SDGs, for the first time, integrated multiple policy objectives, recognising, for example, that ending poverty must go hand-in-hand with strategies that build economic growth and address a range of social needs, while also tackling climate change and strengthening environmental protection. Just a few months later, in November 2016, the Paris Agreement entered into force, and around 170 countries have now ratified it. It builds on the NDCs offered by those countries, primarily to address climate change, though many countries put their contribution in the context of other policy goals, including ending poverty or reducing air pollution.

There is a clear need to shift towards integrated policy-making.

Detta scenario ersätter det gamla “450 ppm"scenariot eller “2DS"senariot som de använde för att visa hur långt man borde gå för att klara klimatmålet enbart. Däremot kontratserar de det nya emot det traditionella “New Policies” scenariot som visar vart vi är på väg enbart med de beslut som fattats i världens olika hörn. Och som synes i bild 2 är det fortfarande energieffektvisering som är det stora numret för att klara världens behov av förbättring.

Och att klara uppgiften fordrar en ökad investeringstakt på alla fronter, se bild 3, (utom fossilsidan där man sparar ordentligt, se bild 4.

Läs mer

Månadsindelade arkiv