Hälften kvar? - Det räcker!

Effektiviseringspotentialer är bedrägliga. De beräknas alltid utifrån givna ekonomiska förutsättningar och ett givet oföränderligt beteende. Det är en stor skillnad på vad som är kostnadseffektivt när man gör en effektiviseringsåtgärd helt isolerat (oavsiktlig ordlek!) och när man gör det i samband med ombyggnadsåtgärder. Och det är stor skillnad på om man gör det med dagens teknik eller med den som finns runt hörnet och som utvecklas när effektiviseringsmarknaden växer.

De flesta bedömningar vi konfronteras med är de som utgår från att världen är för evigt oföränderlig och ändå brukar även sådana potentialbedömningar visa på tvåsiffriga procenttal. Vi vet att energipriserna snarare går upp än ned, att tekniken för effektiviserings blir billigare och bättre, att organisationen för att köpa effektivisering kan förbättras, o.s.v. Så varför skall vi räknas med en statisk potential i en föränderlig värld?

Om vi verkligen vill, och om vi börjar vända på de tillgångar vi har, så finner vi att hälften av energin räcker. Och EnergiEffektiviseringsFöretagen hjälper gärna till.  grin

Domens dag är nära

Tisdagen den 28 november händer det! Näringsutskottet (ITRE) i EU-Parlamentet skall rösta om effektiviseringsdirektivet. Efter att ha gått igenom flera stormar, särskilt när ITRE-rapportören Gierek blandade ihop alla korten rejält, kan det landa hyfsat rätt ändå framgår det av Euractives artikel:

The new set of amendments indeed bears little similarity to Gierek’s previous drafts, as they now include a full 40% efficiency target, as well as binding national targets. Article 7 of the directive, which governs annual energy saving obligations on energy sales, is also beefed up in terms of obligations and timeframe.

Men sedan vet vi inte om de olika partigrupperna kan hålla ordning på allt. Bedömningar från dem som vet säger att det blir tight

image

Läs mer

Månadsindelade arkiv