Handlar det om tåg?

Man undrar om den statliga utredning som dömer ut höghastighetståg ur klimatsynpunkt egentligen handlar om just tåg? Ty slutsatsen är att man istället skall satsa på att köpa utsläppsrätter på en internationell marknad. Det är en synpunkt som Expertgruppen för Miljöstudier torgför så ofta de kan och som i sin förlängning innebär att Sverige inte behöver vidta några åtgärder alls utan köpa sig fri från åtaganden genom att betala för insatser i främst U-länder. En helt igenom ekonomistisk ansats som bortser från svårigheten i att få en överenskommelse om totalt och gemensamt åtagande.

En utredning av detta slag fordrar naturligtvis en lång rad antaganden om vad som händer i framtiden och kan därför knappast bli föremål för enighet. De gör därför en omfattande känslighetsanalys och från denna kommer de fram till att deras slutsats är robust. Men frågan är om den är tillräcklig eller om utgångsantagandena är exempel på Parmenides misstag?

För att värdera koldioxidutsläppen från elproduktionen för att driva tågen noterar man att man borde veta hur den framtida marginalproduktionen ser ut. Men eftersom den informationen saknas så utgår man istället från vad som gäller idag (500 g/kWh), avsnitt 4.2) och att man inte har fossilproduktion på marginalen på sommaren!? Är det något man vet om den framtida marginalproduktionen så är det att den kommer att innebära mindre utsläpp än idag. Man kan också diskutera om både affärsmodeller och framtida regleringsmodeller (cap and trade) kan innebära att vissa verksamheter drivs med dedicerad lågemissionsproduktion. Så känslighetsanalysen borde kanske ta vidare svängar?

På samma sätt bedöms kostnaderna för att köpa utsläppsrätter till dagens pris (150 kr/ton).

Att förändrade reseströmmar är svåra att bedöma ligger också i sakens natur och kommenteras redan flitigt i debatten.
Hur omfattande är det system som studeras och påverkas? Det kan diskuteras. Fast inte för DN där har redan debattartikeln upphöjts till sanning.

Men om det nu inte handlar om tåg utan om konceptet att försöka köpa sig fri från egna åtaganden så spelar invändningarna kanske mindre roll?

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv