Obamisera den offentliga sektorn.

Det behövs djärvare grepp för att sparka liv i världsekonomin igen skriver The Economist i en artikel (The perils of incrementalism) som varnar för att “småduttande” kan skapa mer problem än det löser. Samma tankegångar präglar Barack Obamas program för att skapa 2,5 millioner nya jobb där han sätter energieffektivisering i främsta rummet och låter energianvändningen i den offentliga sektorns egen verksamhet vara vägröjare. Metoden är väl prövad i USA i det program (FEMP) man haft sedan 1992 för de statliga verksamheterna och där man ställt som mål att enbart köpa de produkter som hör till den bästa kvartilen (25%) på marknaden och utformat ett starkt internt stödsystem med produktguider, inköpsvägledningar, rådgivning, demonstrationsanläggningar mm. Vad vi kan vänta är att man i USA drar åt skruven ännu hårdare, öka antalet produkter och delsektorer för tillämpningen.

Det har föreslagits åtskilliga gånger, bl.a. av Miljövårdsberedningen, att den amerikanska metoden skall importeras också till Sverige. Den fungerar i viss omfattning i bl.a. Danmark, men den svenska tvehågsenheten att tala klarspråk om vad som skall göras har alltid satt käppar i hjulet. Om inte annat så har det hävdats att EU inte tillåter att man agerar för att promovera god funktion och låg totalkostnad framför lågt inköpspris. EU har emellertid själv utrett detta och visat hur man skall gå tillväga.

Energieffektiviseringsutredningen har också försökt ta sig runt ämnet genom lättviktiga formuleringar (se nedan. Kursiveringarna är mina) om offentliga sektorns ansvar. För statens egna företag vill man inte ställa några krav alls. Märkligt när man t.ex. ser den danska studien som visar att produktiviteten är högre i de företag som arbetar aktivt med klimat, miljö och energi.

Det verkar också märkligt att staten skall teckna avtal med kommunerna om man inte själv vet vad man skall göra i sin egen verksamhet. Det skulle dock kunna vara ganska enkelt, t.ex så här:
1. Sätt upp ett mål (t.ex bästa kvartilen)
2. Skapa instrument för inköparna med prestandagränser för produkter, kalkylmetoder (baserade på LCC), inköpsvägledningar (ev. blanketter). (Kopiera de danska till att börja med)
3. Skapa en process och organisation för genomförandet och uppföljning tillsammans med det nya effektiviseringsrådet. Rapportera erfarenheterna (goda som dåliga) så att verksamheten drar lärdom.

 

Den offentliga sektorns särskilda ansvar SOU 2008:110

Det allmänna, genom stat, kommuner och landsting, bör enligt utredningen vara en förebild inom energieffektiviseringens område. Utredningen föreslår att den offentliga sektorn ska visa vägen för andra aktörer genom bl.a. statliga och kommunala energieffektiviseringsprogram. Vidare föreslår utredningen att Naturvårdsverket ges i uppdrag att integrera det statliga energieffektiviseringsprogrammet i miljöledningssystemen. Utredningen föreslår också att Energimyndigheten ges i uppdrag att stödja andra myndigheter med avseende på verktyg för effektivare energianvändning som t.ex. energiledning och livscykelkostnadskalkylering.

Utredningen föreslår att kommuner och landsting erbjuds att teckna särskilda energieffektiviseringsavtal med staten, i enlighet med en avtalsmodell som utredningen presenterar i betänkandet (bilaga 6). Enligt utredningen bör Energimyndigheten fungera som statens representant i detta arbete. Energimyndigheten bör ges i uppdrag att administrera och följa upp avtalen med kommunerna och landstingen. Vidare föreslår utredningen att Energimyndigheten ges i uppdrag att utreda hur programmet Uthållig kommun på sikt kan förlängas och öppnas för samtliga kommuner och landsting och hur obligatoriska energieffektiviseringsmål, vars nivåer sätts på kommunal nivå, kan integreras i programmet på ett tydligare sätt.

Produkt- och installationsdesign för energieffektivitet

Många av de produkter vi omger oss med är formgivna mera för att ha ett estetiskt värde än för att vara funktionella. Det syns tydligt på till exempel reglagen för att kontrollera temperatur och luftflöden i våra rum, men även på tavlor (displayer) för att kontrollera belysning eller matberedning i kök eller armaturer för vatten i badrum och kök. Inte sällan är det symboler och grå text på svart botten! Snyggt kanske men svårt att hantera - ibland omöjligt. Försök släcka ljuset i ett sammanträdesrum!

Ett angeläget område borde sålunda vara att se över formgivning (design) till exempel från det perspektiv som Thaler och Sunstein visar i sin bok Nudge
a) underlätta Komplexa val,
b) Visa Nyttjandefördelar,
c) Undvika misstag i användning,
d) Förstå konsekvenserna av användningen,
e) Ge Feedback (återkoppling) om driftläge,
f) Göra starten Användarvänlig.

Ett enkelt sätt att underlätta skulle kunna vara att anordna teknikupphandlingar för design som premierar produkter som är lätt(are) att hantera.

Det är emellertid inte bara produkter som bör ges en ”design” som attraherar och motiverar energieffektiv handling utan det kan även gälla installationer. Effektvisering handlar inte bara om enstaka produkter som sätts in vid enstaka tillfällen utan snarare handlar om en process, en händelsekedja kan det vara intressant att se till hur man kan koppla åtgärder från flera leverantörer under en längre tidsrymd och också se till om man kan underlätta för hur efterföljande steg skall kunna förberedas.  Ett känt exempel är att man i Storbritannien ökat acceptansen av vindsisolering genom att erbjuda fastighetsägarna vindsröjning som en extra och kopplad tjänst.

Här finns uppenbarligen stora möjligheter till utveckling av både marknadens tjänster och styrmedel för att påverka acceptansen hos kunderna. Ett förslag som nämnts skulle vara att följa och stödja energideklarationerna så att besparingar upp till en viss nivå (x%) skulle ges skattelindringar när nivån uppnåtts. Detta skulle också kunna uppmuntra installationsföretagen till samverkan och gemensamma erbjudanden. Många av åtgärderna genomförs av lokala småföretag som är kända och uppskattade av kunderna men inte är motiverade att ta större grepp.

Läs mer

Månadsindelade arkiv