Hört talas om Rebound?

Misstänkte väl det! Ofta använt som ett sätt att hävda att effektivare energianvändning innehåller ett mått av misslyckande. Man uppnår inte den önskade minskningen av energianvändningen eftersom det blir relativt sett billigare att använda energi för att nå den nytta (ljus, kraft, värme) som eftersträvas. Åtgärden kan i stället leda till en ökning!

Stridens vågor har gått höga om hur stor denna “reboundeffekt” (rekyleffekt) kan vara. De mest hårdföra opponenterna ser ingen ljusning (oavsiktlig ordlek) alls. De mera sansade ser åtminstone en välfärdsvinst.

Problemet är väsentligen att man utgår från analysmetoder som är förenklade. Med IEAs hjälp kring PLUS-faktorer (multiple benefits) är det dags att vidga perspektivet. Säg adjö till rekyleffekten och välkommen till PLUS-faktorerna!

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv