Hur mycket för mycket är det dumt att betala?

Nya skjortor för x-och-99 och shorts för y-och-99 förmedlar TV-bilden. Följd av en exalterad röst som säger att i morgon kan jag köpa en ny elektronisk pryl för BARA zz-och-99. Det är dumt att bara sitta här och missa konsumtionsfesten. Och vi måste ju konsumera mera - det är ju kris i ekonomin och vi måste få igång hjulen.

I DNs serie om klimatfrågan tar man upp frågan om det är en ständigt förbättrad teknik inom ramen för en fortsatt tillväxt och konsumtion som är lösningen. Eller finns det bättre alternativ?

Reparatören och konstruktören måste byta plats på den ekonomiska rangskalan”, så skrevs i en bok “Människa eller konsument?” av nationalekonomen sedermera professorn Lars Söderström. Boken avslutas med en plädering för resurshushållning. Så problemet har varit känt länge och tiden att ta itu med det är mer än mogen. Denna reflexion gjordes i samband med att Wijkmans och Rockströms nya bok publicerades.

I någon ordets bemärkelse är det dumt att betala för mycket. Men hur dumt eller hur mycket för mycket? För de flesta av oss känns det väl intuitivt rätt att vårda och behålla istället för att öka och slänga? Om inte annat för att priset för all dessa produkter som kostar något-och-99 betalas av någon annan. Huffington Post skrev i samband med fabriksolyckan i Bangladesh att om man ville veta vem som är skyldig så kunde man titta i spegeln.

Orkar vi ta till oss detta? Orkar vi formulera alternativet och hålla fast vid det? Orkar vi minnas det när partiledardebatterna rasar och pressen refererar dem som vore de boxningsmatcher?

 

 

Klandra inte spegeln om Du inte gillar bilden

Då och då kommer det kraftig kritik mot de energiscenarier som till exempel IEA publicerar i sina årliga skrifter. Som senast den här från en organisation som heter Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) och har skrivit en rapport med det klatschiga namnet “Off Track”.

The International Energy Agency has wrongly guided governments into decisions about oil, gas and coal use that are inconsistent with the long-term climate objectives of the Paris Agreement

Men är det sant? Är det IEA som vilseleder? Så här förklarar IEA hur scenarierna konstrueras (jämför med bild nedan)

- New Policies Scenario of the World Energy Outlook broadly serves as the IEA baseline scenario. It takes account of broad policy commitments and plans that have been announced by countries, including national pledges to reduce greenhouse-gas emissions and plans to phase out fossil-energy subsidies, even if the measures to implement these commitments have yet to be identified or announced.

- Current Policies Scenario assumes no changes in policies from the mid-point of the year of publication (previously called the Reference Scenario).

- 450 Scenario sets out an energy pathway consistent with the goal of limiting the global increase in temperature to 2°C by limiting concentration of greenhouse gases in the atmosphere to around 450 parts per million of CO2.

Två av de scenarier som presenteras är alltså reflexioner av vad som händer i världen och det som är på väg att hända till följd av de beslut som fattats i olika beslutsorgan (länder, samarbetsorganisationer mm). Det är bilder INTE rekommendationer!

Om vi inte gillar det vi ser måste vi kanske rätta till de egna anletsdragen. Men klandra inte spegeln!

 

Läs mer

Månadsindelade arkiv