IEAs nya björnskinn

Ett gammalt talesätt är att man inte skall sälja skinnet förrän björnen är skjuten men det kan vara av intresse att kolla in några skinn som blir till salu under hösten. Säljare är IEA som kommer att publicera sin marknadsrapport för effektvisering den 6 oktober och årets WEO, World Energy Outlook, 10 november.

Marknadsrapporten om energieffektvisering 2015 sägs i år ha som tema kommunernas betydelse och aktviteter. Med tanke på det genomslag de båda tidigare rapporterna haft kan denna också bli intressant. Den första rapporten, 2013, myntade begreppet “Energy Efficiency First” och den följande, 2014, “Energy Efficiency an Invisible Powerhouse”. Kommunernas enorma betydelse för klimatarbetet har också nyligen dokumenterats av The New Climate Economy. De rapporterar besparingar i storleksordningen 20 biljoner dollar!

World Energy Outlook skall i år innehålla en speciell sektion om förnybar energi och effektvisering.

Renewables and energy efficiency: In the run-up to COP21, the Outlook will provide a report on the competitive position of fast-growing renewable energy technologies in different markets, how this evolves and what implications this might have for policy; the analysis also tracks for the first time the coverage of energy use by efficiency policies around the world and the ways in which product design, recycling and reuse (“material efficiency”) can contribute to energy savings.

WEO kommer emellertid också att ha ett avsnitt om “unconventional gas” så ni kan gissa vad tidningsrubrikerna kommer att handla om!  wink

IEA har också aviserat en publikation om så kallad “market design” där man kommer att ta upp de heta frågorna om till exempel baskraft, efterfrågestyrning och annat viktigt.

Den här veckan kommer den svenska energikommissionen att inleda sina seminarier om olika aspekter på energisystemet. De kommande IEA rapporterna kan komma till nytta här. 

 

Vi behöver fler som kan tolka och översätta fakta

I en artikel i DN varnar en forskare för att demokratins kris inte tas på allvar av forskarsamhället. Ett av skälen han drar fram är det stora flödet av forskningsrapporter som dränker mottagarna så att de inte hinner läsa och reflektera snarare än att föra forskningen vidare i dialoger och till beslutsfattare.

Kravet på att publicera artiklar har drivits fram så hårt att forskning av stor betydelse formligen dränks i utflödet av publikationer som vanligtvis ingen hinner eller vill läsa.

Är det kanske något liknande som händer i vår profession (energieffektiviseringsförespråkarna)? Vi läser och vi producerar material som visar fakta om tillståndet i världen och vi yvs över att vi kan visa detta för .... ja för vem? Kollegorna - visst. Politiker - absolut. “Marknaden” - troligen. Men har det någon verkan?

Kanske vi skulle behöva fler som tolkade faktamaterialet och förmedlade det på sätt som gjorde att vi når fram till mottagarna eller till nya grupper? Fakta talar inte för sig själv (alltid) och i synnerhet inte till dem som av olika skäl är “resistenta” mot fakta.

Just nu håller jag på att läsa von Weizäckers och Wijkmans bok “Come on”. Den är full av fakta. De flesta känner jag till. I några fall finns goda illustrationer i både text och bild som får mig att säga ett gillande “Hm”. Men plötsligt står det på ett ställe om ekonomisk tillväxt och teknikutveckling, som går hand i hand (det vet vi ju), att det leder till “...increase of elegance and efficiency of resource use…”. Ordet elegans i detta sammanhang kan vara en sådan murbräcka som leder till att läsaren/mottagaren av budskapet vaknar till.

Bortsett från att vi alla måste lära oss att på olika sätt få faktabudskapet att tränga igenom försvarsvallarna så kanske vi dessutom behöver träna nya grupper av förmedlare som kan hjälpa till!

Läs mer

Månadsindelade arkiv