När man har en skruv lös

I en gammal historia berättas om mannen som blev upprörd när han lämnade sin radio till reparation och de bytte en skruv. När reparatören vill ha 100 kronor klagade han: “En sådan skruv kan ju inte kosta mer än en spänn! Och ni har mage att begära hundra!”, Då fick han en specificerad räkning: Skruv 1 kr + Veta vilken skruv 99 Kr.

Kanske gäller lite av samma sak när det gäller energieffektivisering i allmänhet. Vi fixerar oss vid att några prylar skall i ett nafs bytas ut och sedan är det klart. Men vi ser inte att det behövs ett avsevärt kunnande för att veta vad som skall bytas och när det skall göras. Det som på nysvenska kallas “energy management”. Forskare från Linköping rapporterade från fältstudier om potentialer och praxis av energy management (5-055-12_Backlund.pdf) vid en eceee-konferens nyligen. Där visar de att ordning och reda (=management) har stor potential. Större än vi vanligtvis tänker på.

På samma spår hittar vi en aceee-studie om beslutsfattandet i industrin. För att vara framgångsrik, säger den, så handlar det om företagets ledarskap, kultur, organisation, åtgärdernas relevans för affärerna och företagets attityder till att ta hjälp.

Men visst är det den gamla historien om skruven - igen!

 

Från plockepinn till helhet och långsiktighet

Det har på sista tiden kommit ett antal förslag som syftar till att göra renoveringsmarknaden (och effektviseringen) mera ändamålsenlig. Det senaste är en utredning som föreslår att införa ett system med “effektiviseringsinteckningar” (energy efficiency mortgages) som baseras på att man har en säkerställd plan för effektiviseringen som utgångspunkt, till exempel med energideklarationer.

Här finns en viss likhet med ett tidigare omnämnt förslag att låta allt stöd till renovering gå till “konsortier” av företag som garanterade renovering till lågenergistandard och som avsåg fastigheten istället för ägaren som objekt.

Men också en likhet med det projekt som avser att göra energideklarationerna till färdplaner (roadmaps) för renoveringar så att renoveringstakt och -djup kan förbättras.

I de nämnda exemplen finns också mer eller mindre tydligt omnämnt “Multiple Benefits” som en del av bedömningsgrunden för renoveringsprojektens kvalitet. Håller vi på att få klart för oss att effektivisering går att få ordning på även om det är (lite) komplicerat?  cheese

Läs mer

Månadsindelade arkiv